Bollstasågen har gamla anor. Berätta!
– Det har funnits verksamhet på orten sedan 1737, då det startades ett järnbruk i Bollstabruk. Sedan startade det första sågverket 1853 och 2003 tog SCA över Graninge och med det även anläggningen här i Bollsta. Vi har för närvarande drygt 150 anställda och producerar årligen cirka 560 000 kubikmeter sågat virke samt hyvlar hos våra legoproducenter i närområdet 100 000 kubikmeter hyvlade produkter. Allt av norrländsk furu. I fjol beslutade SCA om att investera 600 miljoner kronor i ett nytt justerverk, som gör att arbetet blir ännu mer effektiviserat och att vi på sikt kan höja produktionen till totalt 800 000 kubikmeter sågat virke per år. I dagarna installerades en ny scanner i vårt timmerintag som 3D–röntgar varje stock, vilken är en del i den stora investeringen. Scannern är tillverkad i Italien och installerades under tre veckor av sju italienska tekniker, som vi efter samråd med bland annat smittskyddsläkare och Kramfors kommun beslöt att ta hit. Och allt har gått smidigt. Vi har klarat att ha dem på området och säkerställt både deras säkerhet och vår egen personals säkerhet på ett bra sätt.

Har covid–19 utsatt er för några andra utmaningar?
– Precis som samhället i stort har vi fått anpassa oss på olika sätt. Vi har till exempel ersatt fysiska möten med skype–möten, separerat viss personal och gjort förändringar i skiften. Men produktionsmässigt och ordermässigt har vi inte påverkats negativt. Efterfrågan på våra varor har fortsatt att vara god och vi har också kunnat leverera till alla våra marknader, bland annat i Japan och Nordafrika. I Skandinavien har efterfrågan varit mycket god och bland annat har efterfrågan på tryckimpregnerat varit väldigt hög. När folk inte kan resa satsar de på egna byggprojekt i stället.

Hur ser du på kommande månader? Ser prognosen god ut?
– Det tycker jag nog. Men vi följer givetvis utvecklingen dag för dag och är beredda på att få anpassa oss till det som sker. Och så långt fram som till kvartal fyra eller kommande år vågar jag inte uttala mig om nu. I det korta perspektivet vågar jag dock vara positiv.

Nu har ni drygt fem år bakom er i Lunde, efter flytten från Kramfors. Hur är det att driva butiken här?
– Vi stortrivs, både med de rymliga lokalerna och läget. Flytten har bara fört positivt med sig och vi har haft en bra utveckling på alla sätt. Den största fördelen är att vi har ännu större ytor än tidigare, vilket öppnat upp för nya möjligheter. Bland annat har vi skapat en målarateljé i ett rum, där jag håller kurser. Bland annat i kalligrafi och acrylic pouring. Jag har ett stort målarintresse och vi har också ett stort utbud av konstnärsmaterial i butiken. Vi tillhör kedjan Colorama men det är jag och min man Anders som äger butiken med två anställda förutom oss själva. Vi har frihet att sätta vår egen prägel på den så att vårt sortiment passar våra kunders behov.

Har covid–19 förändrat förutsättningarna för er?
– Till en början fanns en stor oro i hur det skulle bli. Både om försäljningen skulle dala och hur det skulle gå om vi själva blev smittade. Men hittills har vi klarat oss bra. Ja, vi har fått pausa mina målarkurser, men kundtillströmningen har inte minskat. Det är många som passar på att göra projekt hemma – måla, tapetsera, lägga golv, inreda – som de inte har hunnit med tidigare. Och jag är glad att det är tills oss de kommer för att få tips och råd och köpa det som de behöver. Många har också börjat måla. Men vi har ingen skyddsutrustning att erbjuda, som till exempel munskydd. Allt går till vården. Det vi hade i butiken när viruset kom, skänkte vi till Kramfors kommun. De kunder som inte vill komma in butiken, ringer till oss och så packar vi varorna och ställer dem utan för entrédörren. Då kan kunderna swisha betalningen. Det fungerar utmärkt.

Vad tror du om framtiden för företaget?
– Får vi bara vara friska och inte behöver stänga en period, är jag försiktigt optimistisk. Vår bransch har generellt klarat sig bra under pandemin och att så många kunder väljer att handla lokalt är väldigt glädjande.

Hur vill du beskriva ditt företag?
– Mjälloms Tunnbröd är Sveriges äldsta tunnbrödsbageri och den andra största tillverkaren. Vi säljer tunnbröd över hela Sverige men exporterar också till övriga Norden och några länder till i Europa. Tunnbröd har alltid varit vår bas och det är det som byggt företaget genom åren, men de senaste åren har vår butik utvecklats vad gäller sortiment. Sedan några år har vi även en bagarstuga där man kan prova på att baka tunnbröd på traditionellt sätt. Nu bygger vi ut butiken till en fullskalig delikatessbutik med stort fokus på lokala delikatesser men initialt även möjlighet till fika och enklare förtäring. På sikt vill vi utöka både sortiment och möjligheten till att servera olika former av delikatesser direkt på plats. Från att ha varit ett tunnbrödsbageri med lite blygsam direktförsäljning hade vi 28 000 besökare under 2019. Det hoppas vi kunna dubbla.

Har covid-19 påverkat er verksamhet och har ni fått ta till några nya grepp?
– Ja, vi har påverkats negativt av effekterna av covid-19. I mars ökade först försäljningen men vände ganska snabbt nedåt och april blev en tuff månad. I mitten av april korttidspermitterade vi vår personal på 40 procent, men nu ser det ut som att vi inom kort är tillbaka på en relativt normal nivå. Troligtvis upphör vi med korttidspermitteringarna innan maj är slut.

Framtiden, hur ser du på den? 
– Jag tror starkt på framtiden även om vi kommer att se effekterna av covid-19 under lång tid framöver. Förhoppningsvis lättar reserestriktionerna ytterligare innan sommaren och då hoppas vi att många besöker oss och Höga Kusten. Självklart kommer vi att följa myndigheternas rekommendationer men här har vi gott om plats. Vårt varumärke är starkt och vår utveckling har varit stabil de senaste åren, så oavsett hur normalläget ser ut framöver kommer vi att hitta en plats och position som gör att vi kan fortsätta att utvecklas.

Det är snart tre år sedan du började på det här jobbet. Hur har det varit?
– Pirrigt till en början, eftersom jag lämnade skobranschen och gav mig in i någonting nytt. Men mina medarbetare och kunderna har varit stöttande och idag ångrar jag mig inte. Vi är tre engagerade och påhittiga kvinnor i personalen och vi har ett bra läge här i stan. Sedan har vi GuldCarlséns samlade resurser i ryggen. Kedjan har tre butiker i Västernorrland och här i Kramfors har vi funnits sedan 1960–talet och på Limstagatan sedan 1980–talet.

Har covid–19 ställt er inför nya utmaningar?
– Vi, liksom de flesta andra butiker, har drabbats av att det är mindre folk på stan och att vi måste vara kreativa för att hitta nya kunder. För vår del har vi bland annat satsat på ökad försäljning via auktionssajten Tradera, där vi till exempel lägger ut uddavaror och reservdelar till dyra klockor. Det har varit väldigt lyckat och det kommer vi därför att fortsätta med. Vi kör även ut varor och reparerade klockor till kunder som tillhör riskgrupper. Någonting vi uppmuntrar människor till är att de rensar lådorna på smycken och säljer guld och silver de inte behöver. Vi köper in det.

Vad tror du om framtiden, hur kommer det att gå för handeln i Kramfors?
– Jag är optimist. När det mesta återgått till det normala, kommer det att vända uppåt för oss. Kanske kommer också ännu fler att vilja handla lokalt.

Vad kan du säga om era basprodukter?
– De finns inom det nischade området extruderade plastprofiler där man kan se dem i många av butikerna där du handlar livsmedel och andra produkter. Våra etiketthållare finns även för lagermärkning. Tillverkningen startade i Docksta 1987 och vi som nu äger företaget tog över det för några år sedan. Sedan dess har försäljningen ökat med cirka 60 procent. I fjol ökade vi med 45 procent. Vi säljer till marknader i både Sverige, Norden och olika delar i Europa. All tillverkning sker i Docksta men vi har även ett försäljningskontor i Stockholm.

När coronapandemin bröt ut, började ni också tillverka skyddsutrustning och har tredubblat personalstyrkan. Berätta hur det gick till.
– Vi såg ett det fanns en stor brist på skyddsutrustning inom vården. När vi fick en förfrågan från Falck Ambulans om vi kunde ta fram skyddsvisir, tog vi ett snabbt beslut om att göra vad vi kunde för att hjälpa till. Från förfrågan och framtagning av en prototyp till dess att serietillverkningen inleddes, tog det bara två veckor. Trots att det varit en del problem att få fram råvara och att snabbt skapa bra arbetsstationer, har vi klarat leveranserna och gått från åtta till cirka 25 anställda. Många av dem vi har anställt var korttidspermitterade, uppsagda eller arbetssökande sedan tidigare. Det handlar om personer från Docksta med omnejd, från Örnsköldsvik ned till Härnösand. Efterhand har vi även sålt skyddsvisir till bland annat Region Västernorrland och Kramfors kommun. Dockstavisiren är covid–19–godkända men vi vill så snart som möjligt få dem CE–märkta som medicinsk skyddsutrustning, för vi tror att tillverkningen av denna produkt – och nya – kan fortsätta även när smittan klingar av.

Hur har tillverkningen av era övriga produkter påverkats av covid–19?
– Just när pandemin inleddes i Sverige blev det ett litet tapp i orderingången, men nu är vi tillbaka på ungefär samma höga nivå som innan.