Kramfors är en populär plats för att äga fritidshus, vilket bland annat innebär ett betydande tillskott till byggsektorn i kommunen.
– När det gäller fritidshusinvesteringar från folk som bor i andra kommuner sticker Kramfors ut markant i statistiken för Västernorrland. Det borde påverka byggsektorn positivt, säger Andreas Back, forskare på Institutionen för geografi vid Umeå universitet.
Det är han, tillsammans med kollegor från Umeå och Johannesburg i Sydafrika, som arbetar med en studie om fritidshusturismens påverkan på byggsektorn i Sverige.
– Vi har bland annat använt oss av sysselsättningsstatistik och siffror på ROT–avdrag från Skatteverket, berättar han.
– Bakgrunden är att det inom besöksnäringen ofta tittas på statistik för hotellnätter, restauranggäster och besökare i skidliftar. Vi tycker också att det är intressant att titta på saker som man inte vanligtvis förknippar med turism, som till exempel hur investeringar i fritidshus påverkar byggsektorn.
Då syftar Andreas på pengar som läggs på att bygga, bygga ut, underhålla och renovera fritidshus.
– I Västernorrland toppar Kramfors statistiken solklart när det gäller inflöde av investeringar från andra kommuner.
Dubbelt så mycket som i Örnsköldsvik
Utifrån Skatteverkets uppgifter över byggprojekt rörande fritidshus som fått ROT–avdrag, lades det i fjol cirka 16 miljoner kronor på sådana i Kramfors kommun av ägare som bor i någon annan kommun. Per capita blir det cirka 900 kr per invånare.
För Örnsköldsvik, som är närmast i statistiken, är summan 8 miljoner kronor.
Men eftersom Örnsköldsviks kommun är ungefär tre gånger så stor i folkmängd som Kramfors, innebär det endast 150 kronor per capita.
Härnösand (4 milj kr) och Sollefteå (3,4 milj kr) kommer därefter. I Medelpad är siffrorna generellt lägre.
– Vi tycker att det kan dras paralleller mellan hur mycket som investeras i byggprojekt på fritidshus och attraktionskraften för Höga Kusten, säger Andreas Back.
– Och den del av Höga Kusten som ligger i Kramfors kommun är särskilt attraktiv.
Stor andel ägare skrivna i en annan kommun
Kramfors är den kommun med procentuellt flest fritidshus i länet vars ägare är skrivna i en annan kommun.
Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, rör det sig om 65 procent. Eller drygt 3 000 fritidshus av totalt över 4 600.
Detta kan ställas mot exempelvis Sollefteå (51 procent), Örnsköldsvik (34 procent) och Sundsvall (26 procent).
– Att så många fritidshusägare i Kramfors kommun bor i en annan kommun men väljer att lägga så mycket pengar här, skapar en betydande sysselsättning förbyggsektorn.
– Efterfrågan på till exempel snickare, målare, rörmokare och elektriker torde vara stor och i den här branschen behövs det sannolikt ännu mer arbetskraft i Kramfors, säger Andreas Back.
Han menar att storleken på i investeringarna på fritidshus i kommunen kan göra att det på sikt även blir fler som satsar på året runt–boende. Vilket skulle påverka inflyttningen positivt.