Stefan Andersson startade Höga Kusten Teknikresurs 1993. Då var det ett enmansföretag, drivet av den konsultande ingenjören från Svartnora.

30 år senare är antalet medarbetare lika många som företagets verksamma år och nästa år kommer omsättningen att passera 100 miljoner kronor med råge.

– Jag hade ingen tydlig plan för hur jag ville att företaget skulle utvecklas när jag startade det, erkänner Stefan Andersson.

– Men de senaste sex åren har vi haft en strategi för hur vi vill växa och den har gett ett väldigt fint resultat.

Viktiga, lokala underleverantörer

Höga Kusten Teknikresurs är ett företag verksamt på en internationell marknad och har produkter som är Europaledande inom träförädling för sågverksindustrin. 

Det utsågs till årets tillväxtföretag i Västernorrland 2019 på Sundsvall Business Award och vann utmärkelsen Årets Gasell i Västernorrland 2019 på Dagens Industri–galan i Umeå.

Lokalerna i Svartnora har byggts ut i omgångar. Länge hade företaget sin bas i Stefans eget hem, men 2013 uppfördes en helt ny byggnad med både kontor och lager (bilden).

– Vi har också en verkstad här men anlitar olika underleverantörer i tillverkningsprocessen. Styrnäs Mekaniska i Nyland och Hamek är viktiga lokala samarbetspartners tillsammans med exempelvis Mactech i Örnsköldsvik. De är högkompetenta leverantörer som varit viktiga för vår utveckling, säger Stefan.

Bortsett från tillverkningen av maskindelar gör Höga Kusten Teknikresurs allt i den egna verksamheten; konstruktion, montage, produktutveckling, projektledning, utbildningar och underhåll på plats hos kunderna.

– Vår lyhördhet, flexibilitet och nära samarbete med våra kunder gör att vi skapat väldigt tajta relationer med dem.

– Eftermarknaden är oerhört betydelsefull och där är vi också duktiga. Det och att vi hela tiden satsar på ny teknik och tänker nytt i alla led är stora framgångsfaktorer.

Mot ny rekordomsättning

2020 omsatte Höga Kusten Teknikresurs cirka 50 miljoner kronor. 

Under pandemin skedde en kraftig tillväxt.

– I år omsätter vi 90 miljoner kronor och 2024 kommer vi att nå cirka 125 miljoner kronor. Vi har orderböckerna fulla en bit in på 2025, säger Stefan.

Anläggningarna för högkapacitetskantningar är ansedda som de bästa i Europa och eftertraktade av sågverken.

– Det finns standardmoduler i var och en av dem, men ingen anläggning är den andra lik. De kan vara från 40 till över 100 meter långa och utformade helt och hållet efter de unika förutsättningar som finns och de krav som kunderna har.

Kontor på flera orter

Företaget har kontor i Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik och Bollnäs. Främsta skälet till det är att underlätta kompetensförsörjningen.

– Vi har många medarbetare som jobbar här i Svartnora och flera har flyttat till kommunen från andra platser i Sverige, bland annat Söderhamn. Svartnora ligger faktiskt ganska centralt. Det är bara några mil till Kramfors och Härnösand och att pendla från Örnsköldsvik och Sundsvall tar under en timme.

– Men våra kontor gör att vi kan attrahera även dem som inte vill flytta eller pendla. Vi är en attraktiv arbetsgivare ­– både vår platta organisation och vår produktveckling lockar duktigt folk – men det är viktigt att våra medarbetare kan verka även på distans.

Kompetensförsörjningen är dock ett problem, medger Stefan.

– Vi söker ständigt efter både ingenjörer och verkstadspersonal med ljus och lykta. För att ta nya steg måste vi få in fler medarbetare. Jag tror att vi kommer att lyckas med det. Det har vi gjort hittills. Men vi får lägga allt större resurser på just det.

Sålt till Storskogen

Grundaren Stefan Andersson har fortfarande kvar ett visst delägarskap i Höga Kusten Teknikresurs, men företaget ägs sedan i januari till största delen av börsnoterade Storskogen. En koncern som omsätter över 36 miljarder kronor.

– Vi ingår som ett av sju bolag i en av Storskogens företagsgrupper som heter ARAT Group. Vi är alla verksamma inom samma bransch och kan dra nytta av varandra, säger Stefan som också lämnat över rollen som vd till Andreas Fälldin.

– Jag är numera marknadschef och teknisk chef. Det här känns sammantaget väldigt bra, både för mig personligen och för företagets framtid.

Känner du dig lika inspirerad och engagerad nu som tidigare?

– Ja, skrattar han, det gör jag och det är faktiskt galet. Men så är det. Min entusiasm för att bidra till Höga Kusten Teknikresurs utveckling är lika stark som någonsin.

Leif Svanholm har varit ett känt namn i det lokala näringslivet i många år. I april slutade han som vd för Skidstahus och bestämde sig då för att ”inte göra ett skit” förrän i oktober. 

Nu är han bygdelots i ett projekt som pågår fram till sommaren 2024 och som syftar till att skapa en grund för att utveckla hans hembygd Ullånger.

Det är Leader Höga Kusten som finansierar projekt på fyra platser i Ångermanland – ett i var och en av de fyra kommunerna – och i Kramfors kommun är det Ullånger som valts ut.

Under åtta månader ska en person med bra lokal kännedom, god lokal förankring och med stort förtroende från bygden sammanställa utvecklingsbehov utifrån en bred kartläggning och idéer. Leif Svanholm är den personen.

– Ullånger har ett bra geografiskt läge – man når både Härnösand, Kramfors och Örnsköldsvik med bil inom 30–40 minuter –, det ligger mitt i Höga Kusten, vid E4 och med bra service. Våra cirka 1 300 invånare eller vad det nu är i hela socknen, borde kunna bli fler, säger Leif.

Krävs samverkan och samarbete

Det som förr var en styrka i Ullånger – att flera drivande personer fick saker att hända, utan egentlig samverkan – är det dock inte längre.

– Tidigare var möjliggörare som ”Peppe” Sandström, ägare av klädvaruhuset, och några till garanten för att det alltid fanns något på gång. 

På den tiden – från 70-talet fram till millennieskiftet – kallades Ullånger allmänt för ”köpcentrat mellan städerna.”

– Nu är läget ett annat. Handeln har minskat och behovet av samarbete och samverkan är stort.

Därför är Leifs uppgift att samla representanter för föreningar, företag och andra verksamheter i Leader–projektet.

— Vi har med SUIF, hembygdsgården, PåKusten, skolan och företagarföreningen i det här, säger Leif.

Ullånger har potential

Nu är man inne i ett skede där alla ska bidra med idéer som ska diskuteras och prioriteras.

– Det vi kommer fram till ska läggas in i en plan där vi jobbar långsiktigt för att åstadkomma tydliga resultat. Ett givet mål är att vi, sedan detta projekt är avslutat, ska försöka hitta formerna och finansieringen för att en eller flera personer ska kunna jobba vidare med det vi fått upp på bana.

– Vi pratar också om att se över möjligheterna att kunna få till en resurs som kan hjälpa föreningar med administrativt arbete, så att de i stället kan fokusera på att utveckla sina verksamheter.

Leif menar att Ullånger har potential att både växa och uppnå ökad attraktionskraft.

– Läget kan inget ta ifrån oss och att Torbjörn Ullsten åstadkommit imponerande saker med Mjälloms Tunnbröd – med deli 1923 och deras restaurang – visat att det går att lyckas dra människor även till verksamheter lite på sidan. Gör man någonting riktigt bra kommer kunderna. Och det tänket kan vi omvandla till att även gälla annat i Ullånger.

Riskkapital och satsningar

Men Leif Svanholm anser att det – förutom lokal samverkan – är två faktorer som kommer att vara viktigare än andra för att Ullånger ska lyfta sig:

– Dels måste det till olika former av riskkapital, dels måste det finnas personer som är villiga att jobba hårt för att rörelser ska bli lyckosamma.

– Förhoppningsvis kan det här projektet utkristallisera sådana satsningar och göra så att enskilda individer och företag säger sig vara villiga att gå in med pengar och andra resurser.

Planerade investeringar på 220 miljarder kronor är på gång i länet. Behovet av kompetens för att matcha de 7 500 nya jobb som investeringarna genererar är stort. 

Ett gemensamt kompetensförsörjningsprojekt för de fyra Höga Kusten-kommunerna, som nyss avslutats, har gett goda resultat och erfarenheterna tas nu vidare för att lösa framtidens kompetensutmaningar.

Eftersom det redan finns flera liknande initiativ hos kommuner och näringsliv, gjordes några gemensamma events och kampanjer för att testa nya målgrupper och utvärdera hur man kan attrahera och konvertera intressenter som vill jobba och bo i Höga Kusten. 

Eventen och kampanjerna byggde på den behovsanalys och kommunikationsplattform – samt andra verktyg – som tagits fram i projektet för att attrahera och rekrytera kompetens.

Kvinnor styrande vid flyttbeslut

I en digital sommarkampanj, genomförd via Bonniers och Schibsteds kanaler, marknadsfördes både intressanta branscher och livsmiljön i Höga Kusten. Målgruppen var invånare i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och budskapen utgick från de mjuka värdena i Höga Kustens varumärke.

– Det är ofta kvinnor som är styrande vid ett flyttbeslut och de attraheras av Höga Kustens mervärden, säger Olle Lidgren, projektledare för Talangattraktion för kompetensförsörjning i Höga Kusten.

En annan gemensam aktivitet var att medverka vid Arbetsförmedlingen Norr:s rekryteringsmässa i Malmö. Höga Kusten hade där en gemensam monter och mässmaterial, som bakgrundsvägg, informationsmaterial och västar, som tagits fram i projektet.

– Det var de tre nordligaste länen som marknadsförde sig för att attrahera kompetens från södra till norra Sverige. Övriga kommuner stod var för sig medan vi i Höga Kusten var samlade. Det gav oss en fördel då vår arbetsmarknads- och boenderegion blev större och intressantare än övriga på mässan, säger Olle Lidgren.

Så tas projektet vidare

Projektet har bidragit med erfarenheter och kunskap som kommer att vara viktiga i den fortsatta jakten på kompetens till Höga Kusten. 

Höga Kusten Industrigrupp, HKIG, som är föregångare med att använda platsen för att attrahera kompetens, har i projektet utvecklat det arbetet med sina medlemsföretags HR- och kommunikationsansvariga. 

– Vi tar bland annat med oss resultatet från analys om näringslivets behov av stöd och service till arbetet med att stärka våra företags möjligheter att attrahera internationell kompetens, säger Lena Nordlander, verksamhetsansvarig på HKIG.

Även Handelskammaren Mittsverige har använt projektets resultat. I sin arbetsgivarvarumärkesutbildning, Employer branding for lunch, ingår nu ett seminarium om hur man använder platsen för att attrahera, rekrytera och behålla personal.

Höga Kusten har flera fördelar

Olle Lidgren menar att Höga Kusten har flera fördelar som kan bli avgörande i kommande arbete med att attrahera nationell- och internationell kompetens.

– Invånare i storstadsregionerna anger generellt tre viktiga faktorer som kan få dem att flytta inom fem år; ökad trygghet, att leva nära naturen och att göra en livsstilsförändring. 

– Där har alla fyra kommuner mycket att erbjuda. Så kraftsamlar vi tillsammans ökar våra möjligheter att attrahera ny kompetens.

Höga Kusten-kommunerna växla upp nu arbetet med att attrahera kompetens i två kommande projekt, Leaderprojektet Din Lots till Höga Kusten och regionala projektet Stärkt attraktionskraft i Höga Kusten och Sundsvallsregionen.

FOTNOT: Du kan läsa mer om det avslutade talangattraktionsprojekt och hur arbetsgivare kan använda resultatet här:

https://kramfors.se/kommun–demokrati/kramfors-utvecklar/talangattraktion-for-kompetensforsorjning-i-hoga-kusten.html

Nu är det dags att nominera till årets företagsutmärkelser. Du gör det vår e-tjänst och nomineringsformuläret är öppet fram till den 8 december.

Man kan föreslå kandidater till följande utmärkelser:

• Årets Butik
• Årets Futura
• Årets Företagare och Årets Unga företagare
• Årets Småföretagare
• Årets Nytänkare
• Årets UF-företagare

Så här går det till:

• Nomineringen sker anonymt.
• Alla får nominera de företagare i Kramfors kommun som de tycker bör hyllas.
• En jury bestående av representanter från företagarorganisationerna och Kramfors kommun utser tre finalister i varje kategori som presenteras under vecka 5 2024.
• 23 februari 2024 äger prisceremonin Företagarkväll rum och vinnarna i respektive kategori presenteras under festliga former.

Här är adressen till e-tjänsten och i den hittar du även kriterierna för respektive utmärkelse:

https://e-tjanster.kramfors.se/oversikt/flowoverview/1183

Gott om besökare, representanter för ett stort antal verksamheter och näringslivets vänner – och tre miniseminarier.

Så var det när Näringslivsenheten bjöd in till Öppet Hus i sina lokaler i kväll. En av många mötesplatser som arrangeras under året, för att skapa möjligheter till att bygga nätverk, göra affärer, ge och få information.

– Vi träffar många företagare i kommunen i olika sammanhang men det är väldigt intressant att möta dem även en sådan här kväll, tillsammans med företrädare för olika organisationer och verksamheter, säger näringslivschefen Andreas Telhammer.

Bland dem som fanns på plats hörde Almi, Höga Kusten Industrigrupp, High Coast Invest, Handelsbanken, Ung Företagsamhet Västernorrland och Kramfors Handel.

Många passade på att mingla, utbyta erfarenheter med varandra, ställa frågor, få råd och berätta om sig själva.

Tommy Nordin (bilden), som driver specialsnickeriet Tommy Nordin AB i lokaler vid Öd i Kramfors, sa att han aldrig varit med på en företagarträff tidigare.

– Jag tycker det är spännande att träffa folk och beskriva vad jag gör. Särskilt som jag inom kort kommer att starta försäljning av mina produkter via nätet, avslöjade Tommy.

Här är ett reportage som gjordes när han just startat sin verksamhet för två år sedan:

https://magasin.kramfors.se/artiklar/lusten-att-skapa-och-utveckla-far-tommy-fran-nordingra-att-satsa-pa-traindustri-i-kramfors/

Daniel Moberg (bilden) från Norrlandsfonden informerade och svarade på frågor om vilka typer av lån som Norrlandsfonden kan stå till tjänst med.

– Vi har sedan starten 1961 lånat ut drygt 8 miljarder kronor till olika verksamheter och på det sättet bidragit till att det investerats för över 25 miljarder kronor i Norrland.

Nu ligger det största fokuset på att stötta företag i Norrlands inland, om både drivs av kvinnor och satsar på hållbarhet.

Christine Sprinzl (bilden) från kommunens Upphandlingsenhet beskrev på ett pedagogiskt sätt hur det fungerar att lämna anbud via det nationella upphandlingsverktyget A-Avrop.

– Jag hoppas att det bidrar till att fler ser hur pass enkelt det faktiskt är och att därigenom få dem att lämna anbud i framtida upphandlingar.

Tre seminarier genomfördes. High Coast Invest berättade om internationella etableringar och potentiella affärsmöjligheter för företagare. Arbetsförmedlingen beskrev sina stöd för arbetsgivare och arbetstagare vid introduktion och uppföljning.

Många ville lyssna på när Ann-Christine Lundqvist, vd för Nylands Städ, förklarade hur hon tillsammans med Coompanion (bilden ovan) lagt upp strategin och jobbat inför ett planerat ägarskifte.

Här är ett bildsvep från Öppet Hus:

I år är det 26 år sedan Magnus Haglund registrerade sitt företag Snickeri Träbåten.

Han hade gått den gustavianska möbelsnickarutbildningen på Träakademin men kände att båtbygge lockade mest.

I sina oansenliga lokaler på Norrlimstavägen i Kramfors bygger han båtar som folk står på kö för att köpa.

– Jag fastnade helt enkelt för det och började hemma i garaget, säger Magnus.

– Sedan har jag bytt lokaler successivt. Den här jag har nu är den största jag haft, men jag hyr även in mig på andra ställen. Till exempel för ytbehandling.

Flottarbåt på Sandslån

Motorsnipa med köl av ek, bordläggning av furu och inredning i mahogny är en av hans modeller. Den utrustas med en Albin encylindrig inombordsmotor, dieselmotor eller elmotor. 

Träet är behandlat med en blandning av trätjära, linolja och balsamterpentin i åtskilliga varv. 

– Jag tillverkar även ekor, jollar och roddsnipor i olika modeller. En av dem jag gör är samma modell som en gammal flottarbåt som jag såg på Sandslån. Jag fick tillstånd att rita av den och bygga den.

500 arbetstimmar per båt

För Magnus tar det upp till 500 arbetstimmar för att bygga en båt. Ingen av dem han tillverkar är längre än fem meter.

– För att det ska bli effektivt har jag minst två på gång samtidigt som jag kan jobba med omlott. Varje båt görs på beställning, jag ligger inte på något lager, och som mest kan du få vänta upp till två och ett halvt år på en.

– Nu har jag för ovanlighetens skull dock inte så fullt i orderboken.

Det gör att han överväger att vara med på mässan Allt för Sjön i Stockholm efter nyår.

Även om elmotorerna blivit allt populärare är det en annan motor som är Magnus favorit.

– De renoverade Albin–motorerna är riktiga klassiker, säger han. De går bra och har ett karaktäristiskt dunk–dunk–ljud.

Hur många båtar han tillverkat hittills har han faktiskt ingen aning om.

— Jag tycker inte det är så viktigt. Det viktigaste är att kunderna blir nöjda och att jag kan utforma varje båt efter specifika önskemål.

– Det här är en småskalig verksamhet med stor flexibilitet och det är så jag vill ha det, säger han.

I år är det 60 år sedan Kjell Flodén startade Ådalens TV-service.

Mycket har hänt sedan dess, verksamheten har genomgått stora förändringar och sedan ett antal år tillbaka är det Kjells dotter Lotta som driver företaget.

Här är ett reportage om Ådalens TV-service som gjordes 2020 och som berättar mer om hur företaget startade och har utvecklats:

https://magasin.kramfors.se/artiklar/nytankande-och-flexibilitet-framgangsfaktorer-for-adalens-tv-service/

– Vi hade pratat om och planerat generationsskifte ett tag, sedan blev det ju ett mycket hastigare övertagande än vi hade väntat och önskat, säger Lotta och syftar på sin fars plötsliga bortgång för tio år sedan.

– Mina tankar vid övertagandet var att fortsätta att driva företaget med samma värderingar, kundbemötande och kunskap som mina föräldrar har gjort, säger hon.

– Nyfikenheten på ny teknik och tekniska lösningar för våra kunder samt god service är vår största drivkraft och konkurrensmedel.

På vilket sätt har förutsättningarna förändrats under din tid som ägare?

– De senaste tio åren har marknaden och kundernas beteende gällande att handla i butik överhuvudtaget förändrats otroligt mycket. Vi ser en minskad efterfrågan i butiken och samtidigt har vi ökad förfrågan på helhetslösningar. Fler och fler vill ha hjälp från kartong till färdig lösning i hemmet, ”installerat och klart”.

– För att jämföra med husbranschens nyckelfärdiga hus efterfrågas fjärrkontrollfärdiga lösningar till vardagsrummet och WiFi-färdiga lösningar för hela hemmet.

Beskriv er verksamhet idag?

– Vi har, precis som vi alltid haft, flera ben att stå på. Vi har butiken där vi möter och hjälper både våra privata- och företagskunder med allt inom hemelektronik. Vi gör företagsinstallationer när det gäller allt från mötesrumsutrustning, nätverksinstallationer till övervakningskameror och ljud. Vi har kabel-tv- och fibertekniker som bygger, felsöker och servar näten över hela kommunen samt monterar och installerar antenner och paraboler.

– Vi samarbetar även med stora installationsföretag där vi bygger och konfigurerar deras mötesrumslösningar över hela länet. 

Vilka ser du som de stora utmaningarna inför framtiden?

– Vår största utmaning skulle jag säga är att få kunderna att fortsätta att handla lokalt i butik och av lokala företag och inte enbart handla på nätet. Det är ju viktigt inom alla branscher på vår ort. Att erbjuda ett lågt pris kan vem som helst göra, men att ha en butik på orten som erbjuder ett noga utvalt utbud, kunskap och trygghet före, under och efter köpet, är något helt annat.

Hur kommer ni att fira 60-årsjubiléet?

– Vi kommer att ha firandet på Lucia och återuppta vårt populära firande som vi kört under cirka 25 år tidigare, men som har varit vilande under några år. Det kommer att vara erbjudanden i butiken och vi kommer att bjuda på glögg, pepparkakor och tårta och naturligtvis lyser vi upp Lunde med en massa marschaller.

En statlig enmansutredning har föreslagit att trafikplikten för Höga Kusten Airport tas bort 2027. Beslut ska fattas under vintern.

Utredningen har mötts av stark kritik från Kramfors och Sollefteå, både från politiskt håll och från näringslivet. 

Nu gör organisationen Svenska Regionala Flygplatser en film där man visar på de negativa följder det skulle få om Höga Kusten Airport skulle tvingas läggas ned.

Under torsdagen och fredagen besöker Peter Larsson, vd för Svenska Regionala Flygplatser, och filmfotografen Mikael Hedlund både Höga Kusten Airport och flera orter i Kramfors och Sollefteå.

Fr v filmaren Mikael Hedlund, Peter Larsson och Magnus Kangas, vd för Mondi Dynäs.

Fr v Urban Häggström, stabschef på I 21 Västernorrlands regemente, och Peter Larsson.

– Vi har träffat representanter för exempelvis Mondi Dynäs och I 21 Västernorrlands regemente, säger Peter Larsson och fortsätter:

– Det råder samstämmighet kring att den statliga utredningen är en ren skrivbordsprodukt och att de förslag till beslut som den innehåller är dåligt underbyggda.

Gudrun Sjödin, ordförande för Höga Kusten Airport, och Peter Larsson.

Gudrun Sjödin, ordförande för Höga Kusten Airport, tog emot Peter Larsson och Mikael Hedlund på flygplatsen i förmiddags.

– Jag tycker att det är viktigt att beslutsfattarna får en rättvisande bild av de förhållanden som råder i våra två kommuner, kopplat till flygplatsen, säger hon.

– Att Peter kommer hit och gör den här filmen ger extra tyngd åt budskapet.

”Förslaget är orealistiskt”

Janne Mellander, näringslivsutvecklare på kommunen som jobbat länge med flygplatsfrågan, anser att flygplatsutredningens förslag är orealistiskt.

– Utredningen tar inte hänsyn till att kommunerna Kramfors och framför allt Sollefteå består av många små– och medelstora samhällen och byar som är utspridda över en stor geografisk yta. Tidsredovisningarna som utredningen nämner stämmer därför inte. 
– Utredningen saknar också framtidsperspektiv, med den industriexplosion som nu sker i vårt område. Tillgänglighet är grunden för ekonomisk utveckling, fler arbetstillfällen och investeringsvilja och för att kunna rekrytera och behålla kompetens för framtiden, säger Janne Mellander.

Stor försämring

I filmen kommer Svenska Regionala Flygplatser att lyfta fram tunga argument för fortsatt trafikplikt för Höga Kusten Airport.

Det faktum att utredningen föreslår att flyglinjerna till och från Höga Kusten Airport ersättas av anslutningsbuss till och från Midlanda i Timrå, kommer att medföra väldigt stor försämring av restiderna för resenärerna i både Kramfors och Sollefteå. I filmen kommer det att illustreras av att resande från Ramsele kommer att behöva åka till Sollefteå mitt i natten för att hinna med anslutningsbussen till Midlanda.

Förstärkt hotbild

– Förutom betydelsen av flygplatsen för näringslivet, regementet och invånarna i de två kommunerna, har vi också en situation där hotbilden mot Sverige ökar markant sedan utredningen gjordes, säger Peter Larsson.

– I ett läge där Sverige är på väg in Nato med allt vad det innebär, blir Höga Kusten Airports geografiska läge och kapacitet ännu viktigare ur strategiska synpunkter.

Miljöaspekten är också intressant.
– Den befintliga järnvägen till Höga Kusten Airport möjliggör fossilfri persontrafik och fossilfria säkra transportmöjligheter av flygbränsle och fraktgods, säger Janne Mellander.

Försiktigt optimistisk

Peter Larsson säger sig vara försiktigt optimistisk för att regeringen – utifrån det som nämnts – ska fatta beslut om att trafikplikten för Höga Kusten Airport blir kvar. 

– Det har skett tidigare att förslag i statliga utredningar om flygplatsers nedläggning inte följts. Jag hoppas och tror att det blir så nu också.

– Men o m regeringen går på utredningens linje, är risken att det kommer att dröja länge innan frågan om verksamhet på Höga Kusten Airport tas upp igen.

FOTNOT: Här är en film, framtagen av Kramfors kommun och Sollefteå kommun, som lyfter fram hur viktig Höga Kusten Airport är för Sveriges totalförsvar: 

Under torsdagen arrangerade Arbetsförmedlingen Norr en rekryteringsmässa – Jobba i norr – på Malmö Clarion Live. Utställarna kom från de tre nordligaste länen. 

På plats fanns bland andra Marie Böhlin, projektledare för inflyttning på Kramfors kommun, Olle Lidgren, Höga Kustens talangattraktionsprojekt – med Kramfors kommun som projektägare – samt Höga Kusten Industrigrupp, HKIG, som representerades av verksamhetsledaren Lena Nordlander och Ralf Rohde från Nordhydraulic som delade monter.

– Det var en bra mässa med över 800 deltagare där vi knöt många intressanta kontakter med personer som kommit för att de är intresserade av att jobba och flytta till Höga Kusten, säger Marie Böhlin.

Mässan var en halvdagsmässa.

– Alla kanske inte är redo att flytta nu, men behovet av arbetskraft kommer att finnas i 15-20 år, kanske 25 år, sa Lina Aldred på Arbetsförmedlingen i Skellefteå i en intervju för tidningen Sydsvenskan.

Att mässan arrangerades just i Malmö var ingen slump. Arbetslösheten i Skåne är störst i hela landet.

– Vi är nöjda med mässan och nådde över hälften av mässbesökarna med vårt material, säger Marie Böhlin.

Med på mässan fanns även representanter från övriga kommuner och arbetsgivare i Höga Kusten.

Skolans utmaningar och möjligheter att bidra till företagens kompetensförsörjning är en viktig del av företagsklimatet i kommunen. I tisdags bjöd därför kommunen och företagarorganisationen Företagarna in till en träff på Sandö, för dialog och information kring skolfrågor.

– Det är både vår och företagens vilja att vi ska hitta gemensamma kontaktytor för att prata om sådant som rör skolans förutsättningar och möjligheter till samverkan, säger Anki Johnson, förvaltningschef för Bildningsförvaltningen.

Hon ledde mötet och hade med sig verksamhetscheferna Elisabet Sjödin (förskola), Stefan Karlstedt (grundskola) och Cecilia Borgh (vuxenutbildning, gymnasieskola och arbetsmarknadsenhet).

Tydlig bild

Tillsammans gav de fyra skolrepresentanterna information om bland annat elev– och födslotal, beslutet om en ny förskola i Kramfors, pågående och kommande utredningar om olika verksamheter och vilka grundläggande regler och förutsättningar som man har att förhålla sig till.

– Det var viktigt för mig att ge företagarna en tydlig bild av läget, för att skapa förståelse för både nutidssituationen och det vi ser framför oss kommande år, säger Anki Johnson.

Ett lovande avstamp

Torbjörn Ullsten, vd för Mjälloms Tunnbröd och engagerad i Ullångers företagarförening, var en av de företagare som var med på mötet.

– Jag hade nog förväntat mig mer av dialog och mindre av information från skolchef och verksamhetsledare om förutsättningarna och förhållningsregler för skolan, där det allra mesta redan var känt för oss, säger han. 

– Det kändes lite som ett antiklimax.

Anki Johnson har förståelse för detta.

– Men det kändes viktigt att ge så fullständig information som möjligt. 

Hon hade gärna sett att fler företagare kommit.

– Men jag betecknar ändå detta som ett lovande avstamp för fortsatta samtal med näringslivet, där vi gemensamt arbetar med kompetensförsörjningen. Vi kan exempelvis försöka jobba mer med praktikplatser och anpassningar som matchar företagens behov. Samarbetet kan också gynna skolans arbete med studie– och yrkesvägledning.

– Jag tycker också att det är intressant att vi hittat ett samarbete mellan Bildningsförvaltningen och Samhällsavdelningen med Näringslivsenheten, kring det som rör företagsklimatet i kommunen, säger Anki Johnson.

Åstadkomma handlingskraft och verkstad

Med på tisdagens möte på Sandö var både tillväxtchefen Susanne Königson och näringslivschefen Andreas Telhammer.

— Förhoppningen är att vi tillsammans med näringslivet samspelar om en framtida rekryteringsbas och att vi tillsammans åstadkommer handlingskraft, verkstad och action, säger Susanne Königson.

Hon tyckte att tisdagens dialog öppnade upp för ett närmare samarbete och ser fram emot konkreta förslag som ger resultat både på kort och lång sikt.

– Skolans utveckling är viktig för företagsklimatet och det känns inspirerande att nyfiket utforska fördjupade samarbeten mellan skola och näringsliv, menar Andreas Telhammer.

Torbjörn Ullsten hoppas och tror är att man framöver kan fortsätta att träffas för att ha mer av konstruktiva diskussioner.

– Kanske är Näringslivsrådet – som jag sitter med i – ett forum dit skolfrågor kan lyftas upp för dialog. Från näringslivets sida finns det en vilja att kunna påverka och vara mer delaktig i skolans utveckling, säger han.

Kroka arm övergripande och lokalt

Anki Johnson välkomnar en dialog på lokal nivå mellan rektorer och företagare om enskilda frågor och verksamheter.

– Jag avslutade mötet med att ställa frågan hur vi kan kroka arm både på övergripande nivå och lokalt. Därifrån fortsätter vi nu framåt.

På tisdagens möte närvarade också Malin Svanholm (S), kommunstyrelsens ordförande, Jon Björkman (V), kommunstyrelsens vice ordförande, och Ida Stafrin (C), oppositionsråd. Likaså näringslivsutvecklaren Mikael Berggren.