Nominera till företagsutmärkelser

Nu är det dags att nominera till årets företagsutmärkelser. Du gör det vår e-tjänst och nomineringsformuläret är öppet fram till den 8 december.

Man kan föreslå kandidater till följande utmärkelser:

  • Årets Butik
  • Årets Futura
  • Årets Företagare och Årets Unga företagare
  • Årets Småföretagare
  • Årets Nytänkare
  • Årets UF-företagare

Så här går det till:

  • Nomineringen sker anonymt.
  • Alla får nominera de företagare i Kramfors kommun som de tycker bör hyllas.
  • En jury bestående av representanter från företagarorganisationerna och Kramfors kommun utser tre finalister i varje kategori som presenteras under vecka 5 2024.
  • 23 februari 2024 äger prisceremonin Företagarkväll rum och vinnarna i respektive kategori presenteras under festliga former.

Här är adressen till e-tjänsten och i den hittar du även kriterierna för respektive utmärkelse:

https://e-tjanster.kramfors.se/oversikt/flowoverview/1183

Öppet hus på Näringslivsenheten – många ville mingla och träffa näringslivets vänner

Gott om besökare, representanter för ett stort antal verksamheter och näringslivets vänner – och tre miniseminarier.

Så var det när Näringslivsenheten bjöd in till Öppet Hus i sina lokaler i kväll. En av många mötesplatser som arrangeras under året, för att skapa möjligheter till att bygga nätverk, göra affärer, ge och få information.

– Vi träffar många företagare i kommunen i olika sammanhang men det är väldigt intressant att möta dem även en sådan här kväll, tillsammans med företrädare för olika organisationer och verksamheter, säger näringslivschefen Andreas Telhammer.

Bland dem som fanns på plats hörde Almi, Höga Kusten Industrigrupp, High Coast Invest, Handelsbanken, Ung Företagsamhet Västernorrland och Kramfors Handel.

Många passade på att mingla, utbyta erfarenheter med varandra, ställa frågor, få råd och berätta om sig själva.

Tommy Nordin (bilden), som driver specialsnickeriet Tommy Nordin AB i lokaler vid Öd i Kramfors, sa att han aldrig varit med på en företagarträff tidigare.

– Jag tycker det är spännande att träffa folk och beskriva vad jag gör. Särskilt som jag inom kort kommer att starta försäljning av mina produkter via nätet, avslöjade Tommy.

Här är ett reportage som gjordes när han just startat sin verksamhet för två år sedan:

https://magasin.kramfors.se/artiklar/lusten-att-skapa-och-utveckla-far-tommy-fran-nordingra-att-satsa-pa-traindustri-i-kramfors/

Daniel Moberg (bilden) från Norrlandsfonden informerade och svarade på frågor om vilka typer av lån som Norrlandsfonden kan stå till tjänst med.

– Vi har sedan starten 1961 lånat ut drygt 8 miljarder kronor till olika verksamheter och på det sättet bidragit till att det investerats för över 25 miljarder kronor i Norrland.

Nu ligger det största fokuset på att stötta företag i Norrlands inland, om både drivs av kvinnor och satsar på hållbarhet.

Christine Sprinzl (bilden) från kommunens Upphandlingsenhet beskrev på ett pedagogiskt sätt hur det fungerar att lämna anbud via det nationella upphandlingsverktyget A-Avrop.

– Jag hoppas att det bidrar till att fler ser hur pass enkelt det faktiskt är och att därigenom få dem att lämna anbud i framtida upphandlingar.

Tre seminarier genomfördes. High Coast Invest berättade om internationella etableringar och potentiella affärsmöjligheter för företagare. Arbetsförmedlingen beskrev sina stöd för arbetsgivare och arbetstagare vid introduktion och uppföljning.

Många ville lyssna på när Ann-Christine Lundqvist, vd för Nylands Städ, förklarade hur hon tillsammans med Coompanion (bilden ovan) lagt upp strategin och jobbat inför ett planerat ägarskifte.

Här är ett bildsvep från Öppet Hus:

Magnus Haglund i Kramfors har byggt träbåtar i 26 år

I år är det 26 år sedan Magnus Haglund registrerade sitt företag Snickeri Träbåten.

Han hade gått den gustavianska möbelsnickarutbildningen på Träakademin men kände att båtbygge lockade mest.

I sina oansenliga lokaler på Norrlimstavägen i Kramfors bygger han båtar som folk står på kö för att köpa.

– Jag fastnade helt enkelt för det och började hemma i garaget, säger Magnus.

– Sedan har jag bytt lokaler successivt. Den här jag har nu är den största jag haft, men jag hyr även in mig på andra ställen. Till exempel för ytbehandling.

Flottarbåt på Sandslån

Motorsnipa med köl av ek, bordläggning av furu och inredning i mahogny är en av hans modeller. Den utrustas med en Albin encylindrig inombordsmotor, dieselmotor eller elmotor. 

Träet är behandlat med en blandning av trätjära, linolja och balsamterpentin i åtskilliga varv. 

– Jag tillverkar även ekor, jollar och roddsnipor i olika modeller. En av dem jag gör är samma modell som en gammal flottarbåt som jag såg på Sandslån. Jag fick tillstånd att rita av den och bygga den.

500 arbetstimmar per båt

För Magnus tar det upp till 500 arbetstimmar för att bygga en båt. Ingen av dem han tillverkar är längre än fem meter.

– För att det ska bli effektivt har jag minst två på gång samtidigt som jag kan jobba med omlott. Varje båt görs på beställning, jag ligger inte på något lager, och som mest kan du få vänta upp till två och ett halvt år på en.

– Nu har jag för ovanlighetens skull dock inte så fullt i orderboken.

Det gör att han överväger att vara med på mässan Allt för Sjön i Stockholm efter nyår.

Även om elmotorerna blivit allt populärare är det en annan motor som är Magnus favorit.

– De renoverade Albin–motorerna är riktiga klassiker, säger han. De går bra och har ett karaktäristiskt dunk–dunk–ljud.

Hur många båtar han tillverkat hittills har han faktiskt ingen aning om.

— Jag tycker inte det är så viktigt. Det viktigaste är att kunderna blir nöjda och att jag kan utforma varje båt efter specifika önskemål.

– Det här är en småskalig verksamhet med stor flexibilitet och det är så jag vill ha det, säger han.

Ådalens TV-service i Lunde firar 60-årsjubileum – har flera ben att stå på

I år är det 60 år sedan Kjell Flodén startade Ådalens TV-service.

Mycket har hänt sedan dess, verksamheten har genomgått stora förändringar och sedan ett antal år tillbaka är det Kjells dotter Lotta som driver företaget.

Här är ett reportage om Ådalens TV-service som gjordes 2020 och som berättar mer om hur företaget startade och har utvecklats:

https://magasin.kramfors.se/artiklar/nytankande-och-flexibilitet-framgangsfaktorer-for-adalens-tv-service/

– Vi hade pratat om och planerat generationsskifte ett tag, sedan blev det ju ett mycket hastigare övertagande än vi hade väntat och önskat, säger Lotta och syftar på sin fars plötsliga bortgång för tio år sedan.

– Mina tankar vid övertagandet var att fortsätta att driva företaget med samma värderingar, kundbemötande och kunskap som mina föräldrar har gjort, säger hon.

– Nyfikenheten på ny teknik och tekniska lösningar för våra kunder samt god service är vår största drivkraft och konkurrensmedel.

På vilket sätt har förutsättningarna förändrats under din tid som ägare?

– De senaste tio åren har marknaden och kundernas beteende gällande att handla i butik överhuvudtaget förändrats otroligt mycket. Vi ser en minskad efterfrågan i butiken och samtidigt har vi ökad förfrågan på helhetslösningar. Fler och fler vill ha hjälp från kartong till färdig lösning i hemmet, ”installerat och klart”.

– För att jämföra med husbranschens nyckelfärdiga hus efterfrågas fjärrkontrollfärdiga lösningar till vardagsrummet och WiFi-färdiga lösningar för hela hemmet.

Beskriv er verksamhet idag?

– Vi har, precis som vi alltid haft, flera ben att stå på. Vi har butiken där vi möter och hjälper både våra privata- och företagskunder med allt inom hemelektronik. Vi gör företagsinstallationer när det gäller allt från mötesrumsutrustning, nätverksinstallationer till övervakningskameror och ljud. Vi har kabel-tv- och fibertekniker som bygger, felsöker och servar näten över hela kommunen samt monterar och installerar antenner och paraboler.

– Vi samarbetar även med stora installationsföretag där vi bygger och konfigurerar deras mötesrumslösningar över hela länet. 

Vilka ser du som de stora utmaningarna inför framtiden?

– Vår största utmaning skulle jag säga är att få kunderna att fortsätta att handla lokalt i butik och av lokala företag och inte enbart handla på nätet. Det är ju viktigt inom alla branscher på vår ort. Att erbjuda ett lågt pris kan vem som helst göra, men att ha en butik på orten som erbjuder ett noga utvalt utbud, kunskap och trygghet före, under och efter köpet, är något helt annat.

Hur kommer ni att fira 60-årsjubiléet?

– Vi kommer att ha firandet på Lucia och återuppta vårt populära firande som vi kört under cirka 25 år tidigare, men som har varit vilande under några år. Det kommer att vara erbjudanden i butiken och vi kommer att bjuda på glögg, pepparkakor och tårta och naturligtvis lyser vi upp Lunde med en massa marschaller.

Sveriges Regionala Flyplatser gör film om värdet av att Höga Kusten Airport blir kvar

En statlig enmansutredning har föreslagit att trafikplikten för Höga Kusten Airport tas bort 2027. Beslut ska fattas under vintern.

Utredningen har mötts av stark kritik från Kramfors och Sollefteå, både från politiskt håll och från näringslivet. 

Nu gör organisationen Svenska Regionala Flygplatser en film där man visar på de negativa följder det skulle få om Höga Kusten Airport skulle tvingas läggas ned.

Under torsdagen och fredagen besöker Peter Larsson, vd för Svenska Regionala Flygplatser, och filmfotografen Mikael Hedlund både Höga Kusten Airport och flera orter i Kramfors och Sollefteå.

Fr v filmaren Mikael Hedlund, Peter Larsson och Magnus Kangas, vd för Mondi Dynäs.

Fr v Urban Häggström, stabschef på I 21 Västernorrlands regemente, och Peter Larsson.

– Vi har träffat representanter för exempelvis Mondi Dynäs och I 21 Västernorrlands regemente, säger Peter Larsson och fortsätter:

– Det råder samstämmighet kring att den statliga utredningen är en ren skrivbordsprodukt och att de förslag till beslut som den innehåller är dåligt underbyggda.

Gudrun Sjödin, ordförande för Höga Kusten Airport, och Peter Larsson.

Gudrun Sjödin, ordförande för Höga Kusten Airport, tog emot Peter Larsson och Mikael Hedlund på flygplatsen i förmiddags.

– Jag tycker att det är viktigt att beslutsfattarna får en rättvisande bild av de förhållanden som råder i våra två kommuner, kopplat till flygplatsen, säger hon.

– Att Peter kommer hit och gör den här filmen ger extra tyngd åt budskapet.

”Förslaget är orealistiskt”

Janne Mellander, näringslivsutvecklare på kommunen som jobbat länge med flygplatsfrågan, anser att flygplatsutredningens förslag är orealistiskt.

– Utredningen tar inte hänsyn till att kommunerna Kramfors och framför allt Sollefteå består av många små– och medelstora samhällen och byar som är utspridda över en stor geografisk yta. Tidsredovisningarna som utredningen nämner stämmer därför inte. 
– Utredningen saknar också framtidsperspektiv, med den industriexplosion som nu sker i vårt område. Tillgänglighet är grunden för ekonomisk utveckling, fler arbetstillfällen och investeringsvilja och för att kunna rekrytera och behålla kompetens för framtiden, säger Janne Mellander.

Stor försämring

I filmen kommer Svenska Regionala Flygplatser att lyfta fram tunga argument för fortsatt trafikplikt för Höga Kusten Airport.

Det faktum att utredningen föreslår att flyglinjerna till och från Höga Kusten Airport ersättas av anslutningsbuss till och från Midlanda i Timrå, kommer att medföra väldigt stor försämring av restiderna för resenärerna i både Kramfors och Sollefteå. I filmen kommer det att illustreras av att resande från Ramsele kommer att behöva åka till Sollefteå mitt i natten för att hinna med anslutningsbussen till Midlanda.

Förstärkt hotbild

– Förutom betydelsen av flygplatsen för näringslivet, regementet och invånarna i de två kommunerna, har vi också en situation där hotbilden mot Sverige ökar markant sedan utredningen gjordes, säger Peter Larsson.

– I ett läge där Sverige är på väg in Nato med allt vad det innebär, blir Höga Kusten Airports geografiska läge och kapacitet ännu viktigare ur strategiska synpunkter.

Miljöaspekten är också intressant.
– Den befintliga järnvägen till Höga Kusten Airport möjliggör fossilfri persontrafik och fossilfria säkra transportmöjligheter av flygbränsle och fraktgods, säger Janne Mellander.

Försiktigt optimistisk

Peter Larsson säger sig vara försiktigt optimistisk för att regeringen – utifrån det som nämnts – ska fatta beslut om att trafikplikten för Höga Kusten Airport blir kvar. 

– Det har skett tidigare att förslag i statliga utredningar om flygplatsers nedläggning inte följts. Jag hoppas och tror att det blir så nu också.

– Men o m regeringen går på utredningens linje, är risken att det kommer att dröja länge innan frågan om verksamhet på Höga Kusten Airport tas upp igen.

FOTNOT: Här är en film, framtagen av Kramfors kommun och Sollefteå kommun, som lyfter fram hur viktig Höga Kusten Airport är för Sveriges totalförsvar: 

Kramfors representerad på rekryteringsmässa i Malmö

Under torsdagen arrangerade Arbetsförmedlingen Norr en rekryteringsmässa – Jobba i norr – på Malmö Clarion Live. Utställarna kom från de tre nordligaste länen. 

På plats fanns bland andra Marie Böhlin, projektledare för inflyttning på Kramfors kommun, Olle Lidgren, Höga Kustens talangattraktionsprojekt – med Kramfors kommun som projektägare – samt Höga Kusten Industrigrupp, HKIG, som representerades av verksamhetsledaren Lena Nordlander och Ralf Rohde från Nordhydraulic som delade monter.

– Det var en bra mässa med över 800 deltagare där vi knöt många intressanta kontakter med personer som kommit för att de är intresserade av att jobba och flytta till Höga Kusten, säger Marie Böhlin.

Mässan var en halvdagsmässa.

– Alla kanske inte är redo att flytta nu, men behovet av arbetskraft kommer att finnas i 15-20 år, kanske 25 år, sa Lina Aldred på Arbetsförmedlingen i Skellefteå i en intervju för tidningen Sydsvenskan.

Att mässan arrangerades just i Malmö var ingen slump. Arbetslösheten i Skåne är störst i hela landet.

– Vi är nöjda med mässan och nådde över hälften av mässbesökarna med vårt material, säger Marie Böhlin.

Med på mässan fanns även representanter från övriga kommuner och arbetsgivare i Höga Kusten.

Avstamp för dialog mellan näringslivet och skolan kring företagsklimatet

Skolans utmaningar och möjligheter att bidra till företagens kompetensförsörjning är en viktig del av företagsklimatet i kommunen. I tisdags bjöd därför kommunen och företagarorganisationen Företagarna in till en träff på Sandö, för dialog och information kring skolfrågor.

– Det är både vår och företagens vilja att vi ska hitta gemensamma kontaktytor för att prata om sådant som rör skolans förutsättningar och möjligheter till samverkan, säger Anki Johnson, förvaltningschef för Bildningsförvaltningen.

Hon ledde mötet och hade med sig verksamhetscheferna Elisabet Sjödin (förskola), Stefan Karlstedt (grundskola) och Cecilia Borgh (vuxenutbildning, gymnasieskola och arbetsmarknadsenhet).

Tydlig bild

Tillsammans gav de fyra skolrepresentanterna information om bland annat elev– och födslotal, beslutet om en ny förskola i Kramfors, pågående och kommande utredningar om olika verksamheter och vilka grundläggande regler och förutsättningar som man har att förhålla sig till.

– Det var viktigt för mig att ge företagarna en tydlig bild av läget, för att skapa förståelse för både nutidssituationen och det vi ser framför oss kommande år, säger Anki Johnson.

Ett lovande avstamp

Torbjörn Ullsten, vd för Mjälloms Tunnbröd och engagerad i Ullångers företagarförening, var en av de företagare som var med på mötet.

– Jag hade nog förväntat mig mer av dialog och mindre av information från skolchef och verksamhetsledare om förutsättningarna och förhållningsregler för skolan, där det allra mesta redan var känt för oss, säger han. 

– Det kändes lite som ett antiklimax.

Anki Johnson har förståelse för detta.

– Men det kändes viktigt att ge så fullständig information som möjligt. 

Hon hade gärna sett att fler företagare kommit.

– Men jag betecknar ändå detta som ett lovande avstamp för fortsatta samtal med näringslivet, där vi gemensamt arbetar med kompetensförsörjningen. Vi kan exempelvis försöka jobba mer med praktikplatser och anpassningar som matchar företagens behov. Samarbetet kan också gynna skolans arbete med studie– och yrkesvägledning.

– Jag tycker också att det är intressant att vi hittat ett samarbete mellan Bildningsförvaltningen och Samhällsavdelningen med Näringslivsenheten, kring det som rör företagsklimatet i kommunen, säger Anki Johnson.

Åstadkomma handlingskraft och verkstad

Med på tisdagens möte på Sandö var både tillväxtchefen Susanne Königson och näringslivschefen Andreas Telhammer.

— Förhoppningen är att vi tillsammans med näringslivet samspelar om en framtida rekryteringsbas och att vi tillsammans åstadkommer handlingskraft, verkstad och action, säger Susanne Königson.

Hon tyckte att tisdagens dialog öppnade upp för ett närmare samarbete och ser fram emot konkreta förslag som ger resultat både på kort och lång sikt.

– Skolans utveckling är viktig för företagsklimatet och det känns inspirerande att nyfiket utforska fördjupade samarbeten mellan skola och näringsliv, menar Andreas Telhammer.

Torbjörn Ullsten hoppas och tror är att man framöver kan fortsätta att träffas för att ha mer av konstruktiva diskussioner.

– Kanske är Näringslivsrådet – som jag sitter med i – ett forum dit skolfrågor kan lyftas upp för dialog. Från näringslivets sida finns det en vilja att kunna påverka och vara mer delaktig i skolans utveckling, säger han.

Kroka arm övergripande och lokalt

Anki Johnson välkomnar en dialog på lokal nivå mellan rektorer och företagare om enskilda frågor och verksamheter.

– Jag avslutade mötet med att ställa frågan hur vi kan kroka arm både på övergripande nivå och lokalt. Därifrån fortsätter vi nu framåt.

På tisdagens möte närvarade också Malin Svanholm (S), kommunstyrelsens ordförande, Jon Björkman (V), kommunstyrelsens vice ordförande, och Ida Stafrin (C), oppositionsråd. Likaså näringslivsutvecklaren Mikael Berggren.

Ådalens Stenhuggeri – familjeföretaget i Nyland som startade på 80-talet

I början av 80–talet fattade Sven Byström beslutet att starta ett stenhuggeri i Nyland.

– Det var jäkligt modigt gjort av pappa, säger sonen Lars.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka är det han och brodern Dan som driver familjeföretaget med två heltids– och två halvtidsanställda.

Det var när Sven Byström spelade hockey för Södertälje SK som han kom i kontakt med en man som drev ett stenhuggeri. Sven jobbade en del åt honom parallellt med hockeykarriären och fick lära sig både om branschen och själva hantverket.

Väl tillbaka i Nyland fick Sven anställning åt ett företag men så småningom bestämde han sig för att starta eget – och då blev det ett stenhuggeri.

– På den tiden pappa drog i gång var det väldigt mycket som gjordes för hand och krävde både precision och stor yrkesskicklighet, berättar Lars.

– Det finns fortfarande en hel del hantverk kvar i skapandet men somligt är ersatt av maskiner.

Flyttade hem när brodern dog

Själv hade Lars länge inte en tanke på att bli stenhuggare.

– Jag hade knappt varit inne i de här lokalerna innan jag flyttade hem för nitton år sedan.

Han hade då – precis som pappa – spelat hockey på elitnivå. Lars Byström var under många säsonger framgångsrik och populär forward i MoDo.

– Jag och övriga familjen hade rotat oss i Örnsköldsvik. Meningen var att vi skulle bli kvar där, men så dog min andra bror Jan–Ola tragiskt.

Han rånmördades under en vistelse i Tallin, 34 år gammal.

– Det var han och pappa som ägde företaget. När Jan–Ola dog klev jag in i verksamheten och för mig innebar det att vi – hela familjen – flyttade till Nyland.

Lars andra bror Dan jobbade då redan i företaget sedan flera år tillbaka.

– Nog tog det ett halvår att lära sig yrket skapligt men sen har det bara rullat på. Jag älskar faktiskt det här, att komma till jobbet, köra hårt från morgon till kväll och få utlopp för min kreativitet också, säger Lars.

För kunderna vill allt oftare ha gravstenar som är unika.

– Vi vill hålla en hög kvalitet på alla plan och givetvis värnar vi om respekt mot kunderna och om snabba leveranser, när det är bråttom.

Etablerat sig i Medelpad

Ådalens Stenhuggeri är det enda stenhuggeriet mellan Holmsund i norr och Bergsjö i söder.

– Pappa lyckades etablera oss i framför allt Ådalen och Örnsköldsvik och för fem–sex år sedan gjorde jag en bearbetning av marknaden i Sundsvall, genom att besöka begravningsbyråerna där nere, säger Lars.

– Det gav bra resultat och nu har vi stark försäljning i Medelpad och överhuvudtaget en nivå på omsättning och verksamhet som ger trygghet och bra lönsamhet.

Till skillnad från konkurrenterna har Ådalens Stenhuggeri valt att nischa sig på gravstenar.

– Andra tillverkar också köksbänkar och annat, men vi inriktar oss enbart på gravstenar.

Och det är fascinerande hur stora granitblock förvandlas till snygga gravstenar i olika utföranden med texter med varierande typsnitt.

– Vi säljer både till begravningsbyråer och privatpersoner och tar hand om alla transporter själva. Förutom nyproduktion blir det också en hel del kompletteringar och renoveringar av gravstenar.

Älskar att gå till jobbet

För Lars, som oplanerat hamnade i stenhuggeribranschen, är planen att jobba länge i företaget.

– Jag kan tänka mig att syssla med det här länge till. Jag är 58 år men jag kan mycket väl tänka mig att göra som pappa. 

Sven Byström fyller 80 år nästa gång men är aktiv i stenhuggeriet mest varenda vardag.

– När det är kul att gå till jobbet, varför ska man då sluta bara för att man uppnått en viss ålder? säger Lars Byström.

Ica Supermarket Rosen i Nyland satsar på laddstationer för el-bilar

Ica Supermarket Rosen i Nyland har installerat fyra laddstationer för el–bilar. Stationer med kapacitet på mellan 120 och 200 kW.

– Vi ser det som en service till kunder och ortsbor men förhoppningsvis kan de också locka turister och andra förbipasserande, säger handlaren Stefan Werneblad.

Det är nu över ett halvår sedan som paret Stefan och Britta Werneblad tog över Ica Supermarket Rosen i Nyland.

Ett starkt vägande skäl till det var att komma närmare släkt och vänner i Jämtland.

– Vi kommer båda från Östersund – vi träffade varandra på Ica Kvantum i Östersund – och efter att ha drivit en Ica–butik i Årsunda i Gästrikland i fyra år fick vi hemlängtan, säger Stefan med ett leende.

Nu är det förvisso två timmar i bil mellan Nyland och Östersund.

– Men det är b e t y d l i g t kortare restid än vi hade tidigare, säger Britta.

Intrycken av Nyland och butiken var positiva redan vid första besöket men har förstärkts sedan dess.

– Butiken var välskött och den hade bra och engagerad personal, säger Stefan. Dessutom är ju Höga Kusten fantastiskt.

– Nu har vi satt oss in i allting ordentligt och påbörjat en del justeringar och förbättringar som vi tror att både medarbetare och kunder kommer att uppskatta.

Stora investeringar på gång

Lågkonjunkturen, det faktum att Nyland är en relativt liten ort och butikens upptagningsområde är ganska begränsad, gör att det ställer krav på att både erbjuda varor i lågprissegmentet och varor av hög kvalitet som är lite dyrare.

– Målsättningen är att man ska kunna handla alla livsmedel, och en del annat, hos oss, säger Britta.

Butiken har 20 anställda och en omsättning som är tämligen hög sett till befolkningsunderlaget.

– Vi har många trogna kunder som handlar regelbundet och mycket, säger Stefan och avslöjar att man inom de närmaste åren kommer att göra en del stora investeringar i butiken.

– Bland annat ska vi byta ut alla kylar och frysar mot energieffektivare alternativ och även installera helt ny ventilationsanläggning.

”Nyland bli ännu attraktivare”

Nyland ligger en bra bit från E4 men bara några kilometer från riksväg 90 mellan Kramfors och Sollefteå. En väg som många färdas på varje dag.

– Här tror vi att våra nyinstallerade laddstationer ska vara attraktiva för el–bilsägare. Eftersom de stationerna syns i både appar och på gps tror vi att det finns rätt gott om dem som väljer att åka in hit och ladda sina bilar. Och då förhoppningsvis passa på att handla samtidigt, säger Stefan.

– Men först och främst hoppas vi på att våra stamkunder som kör el–bil ska se detta som något positivt och att Nyland som ort bli ännu mer attraktiv.

Jeltjses Chokladpraliner i Docksta ska utveckla både verksamheten och produkterna

Sarayke och Evert de Jong tog över en verksamhet med ett inarbetat varumärke: Jeltsjes Chokladpraliner.

Sedan dess har man bytt lokaler två gånger och även startat glasstillverkning.

– Nu känns det som vi har byggt klart för ett tag, säger Sarayke de Jong. Kommande år vill vi satsa mer på produktutveckling.

I det som förut var Docksta BTK:s kansli, mitt i Docksta, finns numera Jeltsjes Chokladpraliner med både tillverkning av exklusiva praliner, butik och café.

– Det här är ett bra läge med ytor som vi kan växa i. 

Ett par hundra meter inåt samhället, på samma gata, har Sarayke och Evert kvar den fastighet de först köpte efter flytten från Villa Orrbacken – där Jeltsjes grundades – och i den har de nu en glassbar under sommaren och hyr ut lägenheter på övervåningen.

– Vi har en person anställd på halvtid året runt som främst sköter uthyrningen och fastigheterna, plus då extrapersonal i caféet och glassbaren under högsäsong. I övrigt är det jag och Evert som gör allting, säger Sarayke.

Drivkraften är hantverket

Varje år producerar hon tiotusentals praliner på fin, belgisk choklad och med fyllning som till viss del är hämtad från naturens eget skafferi i närområdet.

– Min drivkraft är att förfina själva hantverket, säger Sarayke.

– För att få inspiration gör vi regelbundet resor till länder i olika delar av världen som har en erkänt bra chokladtradition.

Till dem hör förstås även Belgien. Belgisk choklad är sedan över hundra berömd för sin generellt höga kvalitet.

Stort intresse

För att bredda verksamheten arrangerar Sarayke både provningar och workshops.

– Intresset för smakhantverk, särskilt det som är lokalproducerat, ökar hela tiden och det i kombination med att vi finns mitt i Höga Kusten – som är en het destination och ett starkt varumärke – gör att vi hoppas kunna växa.

– Vår glass har fått ett bra mottagande från kunderna och vi vill hitta fler passande återförsäljare för pralinerna.

Det är fem år sedan som Sarayke och Evert de Jong från Nederländerna blev ägare av Jeltsjes Chokladpraliner – som startades av Jeltsje Hofstra-Hiemstra – och mycket har hänt sedan dess.

– Vi har många idéer att förverkliga och har nu förhoppningsvis några år där vi kan lägga mer tid på annat än att bygga om och flytta, skrattar Sarayke de Jong.