Dags att söka stöd från Arvid Hamréns minnesfond

Fram till 31 oktober kan du söka stöd från Arvid Hamréns minnesfond. Den instiftades 1984 och ska användas för att understödja utbildning och fortbildning av företagare som bedriver småindustriell verksamhet inom Kramfors samhälle.

Arvid Hamréns fond instiftades 1984 av Arvid Hamrén som växte upp i Kramfors och tillbringade många verksamma år i USA innan han på ålderns höst återvände till Kramfors. Arvids önskan var att via fonden bidra och underlätta sin hembygds industriella utveckling och som ett tack för lyckliga barna- och ungdomsår och för den uppfostran och utbildning han erhöll i sin ungdom.

Stöd kan lämnas för genomförande av lokala utbildningskurser i ämnen, som är av väsentlig betydelse för företags skötsel och utveckling.

Tillgängliga medel är cirka 10 000 kr för 2021.

Ansökan skickas till marcus.gronlund@kramfors.se.

Senast den 31 oktober 2021 ska ansökan vara inskickad.

Läs mer här:

https://www.kramfors.se/naringsliv–arbete/starta-driva-och-utveckla/hamrens-fond.html

Ådalens industrihistoria – unika bilder från Sandö Glasbruk 1906

Ådalen har en stolt industrihistoria. Som mest fanns det över 35 sågverk och flera fabriker längs Ångermanälven.

På Sandö fanns ett av dessa sågverk, men framför allt fanns här åren 1750–1928 ett stort glasbruk.

Bilderna här intill är framtagna från glasplåtar av Christer Westin, som har ett stort arkiv av gamla industrifotografier med början från 1900-talet och framåt. Från mitten av 1960–talet till för några år sedan var han själv en flitigt anlitad industrifotograf via sitt företag Polyfoto i Kramfors.

Alla bilder är från 1906.

Disponent Wesieberg.

Sandö glasbruk var i drift från 1750 till 1888 då en stor brand ödelade stora delar av ön, inklusive glashyttan, tre fartyg och handelsboden.

En ny glashytta uppfördes men brann ned 1904.

Återigen byggdes det en ny, men 1928 stängdes glasbruket då det inte längre gick att konkurrera med glas tillverkat i fabriker.

Arbetarbostad.
Hyttan på glasbruket.
Interiörbild från Hyttan.
Skärkammaren.

Kuriosa är att ett av glasbrukets arbetarkaserner revs och fraktades över Ångermanälven till Klockestrand, där den blev grundstomme till den Konsumbutik som byggdes där. Ett hus som numera inrymmer närköp, pizzeria och lägenheter.

Sandö 1906.
Arbetarbostäder.
Kontoret.

Sandö ångsågverk uppfördes av Franz Berwald, mest känd som tonsättare och kompositör, som 1853 blev glasbrukets disponent.

Han lät uppföra både sågverket och Sandö bayerska ölbryggeri.

Sågen, liksom glasbruket, eldhärjades och byggdes upp i omgångar men efter branden 1918 upphörde verksamheten för gott.

Sandö sågverk.
Arbetarbostad.
Stora brädgårdskanalen.

Idag är Sandö en ö utan bofasta invånare och det finns få rester kvar från den gamla industriepoken. Men flera intressanta verksamheter har etablerats på senare år.

Här har MSB, Myndigheten för Samhällsberedskap, ett av sina två utbildningsplatser i Sverige med Norrlands största boendeanläggning. På Sandö finns även Räddningsgymnasiet och Folke Bernadotte Akademin, som MSB Sandö har ett nära samarbete med.

Bröderna Petterssons – ett blomstrande begrepp i Ullånger

Det började egentligen redan vid förra sekelskiftet, när smeden Lars P. Pettersson startade sin bysmedja i Ullånger.

Hans fyra söner, Oskar, Johan, Manne och Erik, blev snart involverade i arbetet och dom startade så småningom det som sedan blivit ett välkänt begrepp i bygden, ”Bröderna Petterssons”. 

Verksamheten var då flyttad till de nuvarande lokalerna vid Sundbrogatan.

En poäng i sammanhanget var att bröderna och deras far själva tillverkade det tegel, som sedan användes vid byggandet av huset, där järnhandeln i dag inryms.

Och familjetraditionen fortsatte i rakt nedstigande led. Manne Petterssons son Bosse var den som, efter bröderna, tog över stafettpinnen i familjeföretaget och som framgångsrikt ledde det fram till nästa generation i form av sonen Gunnar. 

2006 tog Gunnar över företaget på egen hand och han hyser stor optimism inför framtiden.

– Det går riktigt bra för tillfället, säger han. Och rent ekonomiskt har Coronapandemin varit jättepositiv för oss. Under fjolåret ökade vi omsättningen med 20 procent.

Uppsving för branschen

Uppsvinget under pandemin gäller hela branschen och problemen i dag består ofta i brist på varor och reservdelar hos tillverkarna. 

– Det gäller allt från gräsklippare till ammunition, säger Gunnar.

Grunden till Bröderna Petterssons i Ullånger är Lars P. Petterssons gamla bysvedja. 

Företaget har i dag fyra heltidsanställda i butik och verkstad och en deltidare på administrationen. 

Inriktningen på verksamheten har genom åren ändrats en del, beroende bl.a. på den snabbt växande näthandeln. Tidigare var bland annat skidor, sport och husgeråd viktiga inslag i sortimentet. 

Idag handlar det mera om byggvaror, trädgårdsmaskiner och -redskap, verktyg, motorsågar och fiskeutrustning, bara för att nämna några exempel. Ett vanligt talesätt i Ullånger är att vad man än söker, så finns det nog hos Petterssons.

Brödernas verkstad innan den byggdes om till affär.

Den viktigaste grundbulten i kundunderlaget utgörs av företag som Skidstahus och dom lokala byggföretagen.

Nästa generation på g

Möjligheten för fortsatta familjebaserade generationsväxlingar finns fortfarande inbyggd i verksamheten. Gunnars son Erik är nämligen en av dom anställda. 

– Det skulle vara jätteroligt, säger Gunnar, men det är för tidigt att säga, hur det blir med det.

Med på tåget är också trotjänaren Bruno Stafrin, som blivit ett tryggt och välkänt ansikte utåt.

– Han har jobbat här i cirka 30 år och kan i princip allt, säger Gunnar.

– I det här jobbet handlar det lika mycket om att vara problemlösare som att vara handlare. Våra kunder har dom mest varierande önskemål och målsättningen är att kunna fixa det mesta. Det vi inte har på lager tar vi hem och när maskiner behöver service, så fixar vi även det.

– Det är också en av anledningarna till att vi avstått från att hoppa på ”kedjetåget”. Att ingå i en kedja har säkert sina fördelar, men det innebär också vissa begränsningar, när det gäller val av sortiment och utrymme för service.

Tror på systemet

– Jag tycker att vi har hittat vår nisch nu, säger Gunnar. Folk vet vad vi erbjuder och står för och många uppskattar närheten och den personliga servicen i en tid, då annars det mesta annars kan köpas på nätet.

För den som mera bildligt är sugen på ett järn, spelar Petterssons, som ombud för Systembolaget, också en stor roll.

– Periodvis är det en ganska omfattande hantering, säger Gunnar. Jag tror att det finns en marknad för en sommarsystembutik för Höga Kusten här i Ullånger. Det verkar funka på andra håll och sommarturismen ökar ju ordentligt i området.

I förhållande till folkmängden är Kramfors förmodligen landets järnhandelstätaste kommun. Och Bröderna Pettersons Järn i Ullånger är ett lika historiskt intressant som positivt framtidsinriktat exempel på detta.

SCA Bollstasågen blir ett av världens modernaste sågverk

Just nu byggs ett nytt justerverk på SCA Bollstasågen.

När det trimmats in och tagits i drift hösten 2022 blir ett av Sveriges största sågverk också ett av världens modernaste.

Investeringen i det nya justerverket är på cirka 600 miljoner kronor och innebär att sågverket kommer att få världsledande teknik för optimal produktion av ännu högklassigare produkter.

Justerverkets fasad.

– SCA tror stenhårt på den här anläggningen och på våra medarbetare här i Bollstabruk, säger sågverkschefen Magnus Wikström.

– Att bolaget gör denna satsning är fantastiskt roligt och innebär stora fördelar för oss.

Avlägsnar en flaskhals

Den nuvarande justerverkskapaciteten på Bollsta sågverk har utgort en flaskhals för sågverkets fortsatta utveckling.

– En del av virket som produceras i Bollsta, fraktas till Lugnvik för justering före utlastning och transport till slutkund. Den sker med både båt och bil. 

Den största delen av exporten går till Japan, Marocko och Storbritannien. Resterande produktion går till den svenska, skandinaviska och övriga europeiska marknaden.

– Genom investeringen kan vi nu samla all justering i Bollsta i en toppmodern anläggning, säger Magnus Wikström.

Hur det blir med verksamheten i Lugnvik i framtiden är oklart. Justerverket där kommer att stängas och inga beslut är tagna om själva industriplatsen, men verksamheten kring lagerhantering kommer att fortsätta.

Minskad personalstyrka

Det nya justerverket på Bollstasågen – som blir cirka 200 meter långt och 16 meter högt – blir en av de största och snabbaste anläggningarna i världen i sitt slag.

Justerverket invändigt.

Kapaciteten blir 230 bräder och 28 utlägg i minuten, vilket innebär en möjlig årskapacitet på drygt 700 000m³, som nås med enbart tre operatörer per skift. Totalt blir det två skift.

Idag producerar Bollstasågen cirka 550 00 m³ om året.

Här är en drönarfilm från justerverket som SCA tagit fram:

– För närvarande har vi cirka 150 anställda på Bollstasågen. Från och med nästa höst går vi ned till 140. En del löser vi via pensionsavgångar men det kommer tyvärr även att handla om ett antal uppsägningar.

– Men man ska se allt i ljuset av att utan att nytt justerverk hade framtiden för verksamheten tett sig osäker. Nu är läget det motsatta, säger Magnus Wikström.

Enligt tidsplanen

Byggprocessen har gått helt enligt planerna.

– Tidsramarna har följts och vi har inte drabbats av några allvarligare olyckor, säger projektchefen Lennart Wiström som har erfarenhet av flera stora byggnationer på andra SCA–enheter. Bland annat den i Östrand.

Säkerheten är högt prioriterad av SCA.

– Det är alltid lite speciellt att genomföra ett så stort projekt på samma område där ordinarie verksamhet pågår för fullt, men vi har klarat det bra. Dessutom har vi från start haft en mycket god stämning bland byggarbetarna, säger Lennart Wiström.

Lennart Wiström (t v) och Magnus Wikström.

PEAB är huvudentreprenör.

– Men en mängd lokala företag – både från Kramfors kommun och länet – har anlitats som underentreprenörer och leverantörer, vilket känns bra, säger Magnus Wikström.

Som mest har 120–130 personer varit på plats samtidigt, kopplade enbart till bygget.

För att ge plats för det nya justerverket revs den gamla verkstaden och en ny uppfördes på en annan del av sågverksområdet. Verkstaden i två plan har även kontor och förråd.

Höstturné med näringslivet i fokus – första företagsträffen genomförd

Idag genomfördes den första av fem företagsträffar på olika platser i kommunen. Näringslivsenheten och politiker möter lokala företagare och informerar om vad som är på gång.

Till företagsträffen på Skulebergets Havscamping i Veåsand kom cirka 15 företagare.

– Det är viktigt och intressant för oss att få möta er företagare på er hemmaplan, berätta om vad vi gör och ha en bra dialog med er, sa Malin Svanholm (S), kommunstyrelsens ordförande.

Hon var en av tre politiker som deltog. De andra var Jon Björkman (V), vice ordförande i kommunstyrelsen, och Ida Stafrin (C), oppositionsråd.

Susanne Königson, tillväxt- och näringslivschef, förklarade hur kommunen kommer att jobba framöver och vilka områden som är prioriterade för att ge företagen möjlighet att utveckla sina verksamheter – och att få ännu fler att vilja satsa på företag i Kramfors kommun.

Fr v Susanne Königson, tillväxt- och näringslivschef, Jonas Hörnfeldt, Docksta Maskin, och Andreas Edin, Docksta Sko.

– Ökad tillgänglighet, förbättrade upphandlingar, kompetensförsörjning och fler mötesplatser är några av de punkter som viktiga framöver, sa Susanne.

”Viktigt med mötesplatser”

Företagarna fick inblick i ett antal olika ansökning och projekt – bland annat Stödområdesindelning och vindkraftsutbyggnad – som är aktuella. Det skedde även en kort genomgång av synpunkter och önskemål från de företagsbesök som genomförts under året.

– Jag känner att vi har ett bra grepp om vad företagen vill och behöver från oss, sa näringslivsutvecklaren Mikael Berggren. Nu ska vi försöka leverera det, så bra vi bara kan.

Totalt kommer det att göras mellan 150 och 200 företagsbesök under året. Både digitala och fysiska.

– Att kommunens representanter kommer hit till oss är positivt, sa entreprenören Fredric Wedin.

– Det gör att vi får ett utbyte mellan kommun och företag men också mellan olika företag på orten. Sådana mötesplatser är värdefulla.

Företagsträffen avslutades med frågor och dialog.

Malin Svanholm (S), kommunstyrelsens ordförande i Kramfors, lyssnar på Hans-Erik ”Hacke” Näslund, Docksta BTK och Vibyggerå Byalag.

Kommande företagsträffar

Till veckan fortsätter turnén med företagsträffar. Här är det återstående programmet (alla träffar genomförs kl 7.30-8.30):

29/9 ULLÅNGER, Centrumhuset

30/9 NORDINGRÅVALLEN, Kusthallen

1/10 KRAMFORS, First Hotel Kramm

6/10 SANDSLÅN, Arena Dannero

Alla företag är välkomna till träffarna. Ingen förhandsanmälan krävs. Kommunen bjuder på kaffe och macka.

Kramfors kommun klättrar rejält i nationell ranking av företagsklimatet

Kramfors kommun klättar från plats 243 till 148 i organisationen Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i landets kommuner.

Placeringen är Kramfors bästa sedan rankingen startade 2001 och förbättringen med 95 placeringar jämfört med i fjol, är den största i länet.

Den tidigare bästa placeringen för Kramfors kommun är från 2014 då man hamnade på plats 174.

Rankinglyftet är ett faktum sedan betygen ökat för vart och ett av de sammanlagt 15 områden som enkäten omfattar.

– Även om vi bara är i början av ett långsiktigt arbete med att förbättra företagsklimatet i vår kommun, är det glädjande och inspirerande med den positiva utvecklingen som visas i rankingen, säger Malin Svanholm (S), kommunstyrelsens ordförande.

– Vi är tydliga från politiskt håll och har en bred enighet kring att företagsfrågorna ska prioriteras högt i Kramfors kommun. Företagen är viktiga för att skapa arbetstillfällen och generera intäkter som hjälper oss att bygga service och välfärd för medborgarna.

Företagstät kommun

Kramfors kommun är företagstät och har både stora och branschledande företag – främst inom industrisektorn – men framför allt finns här många små och medelstora företag.

– Vi har mycket kvar att göra men det är väldigt inspirerande att vi redan klättrat så många placeringar, säger Susanne Königson, tillväxt– och näringslivschef i Kramfors kommun.

– Det skapar energi inom kommunkoncernen och en optimism som präglar både oss och näringslivet på vår gemensamma resa mot en ännu positivare utveckling.

Samarbete är viktigt

Malin Svanholm framhåller att samarbete och samverkan mellan kommunen och de lokala företagen är avgörande för att successivt åstadkomma framsteg.

– Vi ska bli ännu bättre på att lyssna på företagens behov och önskemål och att på alla sätt underlätta för dem. Därför ska vi vara öppen för förändringar i vårt sätt att arbeta, inom ramarna för de lagar och regler som finns.

– För att lyckas med det måste vi tillsammans och målmedvetet styra energin i rätt riktning och uppvisa handlingskraft. Samarbetet mellan kommunen och det lokala näringslivet är helt avgörande för hur väl vi kommer att lyckas, säger Malin Svanholm.

Kramfors kommun har jobbat med flera av de utpekade områdena under ett antal år och nu börjar den se resultatet av detta.

– Vi är helt klart på rätt spår och det är mycket tack vare ett medvetet tillsammansarbete, både internt och externt, säger Susanne Königson

– Det är bra när företagen tar kontakt med oss direkt när det är något som skaver, så att vi får möjlighet att ta tag i frågorna. Vi har fått många konkreta förslag på konkreta förbättringar som vi kunnat ta till oss och göra verkstad av. 

Stärkt dialog med företagen

Dialogen och samarbetet med det lokala näringslivet ska nu stärkas.

– Vi kommer att göra över 150 företagsbesök innan årets slut och de kommande veckorna genomför vi sammanlagt fem företagsträffar på fem olika orter i kommunen. Vi kommer också att fortsätta satsa hårt på kommunikation och att skapa fler mötesplatser för företagen, säger Susanne Königson.

Det starka varumärket Höga Kusten ska Kramfors kommun framöver dra ännu mer nytta av.

– Det ökar kommunens attraktionskraft och kan leda till ökad inflyttning och tillföra arbetskraft, säger Malin Svanholm.

Kramfors kommun har satt upp målet att ha Västernorrlands bästa företagsklimat till 2025 och har sedan 2019 gått från placering 276 till 148 på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets kommuner.

Högst rankade kommun i Västernorrland är Timrå på plats 38. Sollefteå är tvåa (plats 116) och sedan följer Kramfors kommun.

Fr v Malin Svanholm, Susanne Königson och Svenskt Näringslivs regionchef i Västernorrland, Anna Hedensjö Johansson, efter att årets ranking presenterats.

Fakta om Svenskt Näringslivs ranking

Varje år sedan 2001 mäter Svenskt Näringsliv drygt 30 000 företags upplevelser av att driva företag i sina respektive kommuner.

Svaren från en enkäten ger en bild av hur företagsklimatet uppfattas av företagen.

Dessa räknas sedan samman med fem statistikfaktorer – marknadsförsörjning, kommunalskatt, entreprenader, jobb i kommunen och företagsamhet – till en ranking som gör det möjligt att jämföra Sveriges 290 kommuner.

Restaurang Träffen i Kramfors centrum byter ägare efter drygt 38 år

Efter drygt 38 år som krögare i Kramfors säljer paret Vesna och Dominko Pecirep Restaurang Träffen på Limstagatan.

– Det är på grund av hälsoskäl. Dominko har en ärftlig sjukdom och orken tryter, säger Vesna.

De nya ägarna är från stan och tar över den 1 november.

Vesna och Dominko är från Bosnien och kom till Sverige i början av 1980-talet. Första anhalt blev Uppsala.

– Jag är från en krögarfamilj och fastän jag är utbildad tandsköterska har jag nästan uteslutande jobbat inom restaurangbranschen, säger Vesna.

Vesna och Dominko Pecirep.

Via en släkting i Härnösand fick hon och Dominko veta att gamla Konditori Kronans lokaler i Kramfors var lediga.

– Eftersom vi inte trivdes så bra i Uppsala tänkte vi att, vi ger Kramfors en chans.

Restaurang Träffen öppnades den 10 maj 1983.

– Det har varit 38 år som mestadels varit bra och att vi har rivit Träffen så länge är väl bevis nog för att vi tycker om stan och det vi sysslar med, säger Vesna.

– Men nu när läget är som det är med Dominkos hälsa känns det bra att kunna lämna över till nya ägare. Och att de är från stan och yngre än oss, med mer energi, är trevligt.

Har vissa planer

De som ska driva Restaurang Träffen framöver är Coskun Öz, 30, och Remzi Karakas, 45, som tidigare jobbat på Pelles Burgare respektive Pizzeria Jakten.

Coskun Öz (t v) och Remzi Karakas.

— Det ska bli kul att ha ett eget ställe, säger Coskun, men inledningsvis kommer vi inte att göra några stora ändringar i vare sig menyn eller i övrigt. Det blir några rätter som försvinner och andra som kommer till.

– Vi vill behålla de nuvarande kunderna och sedan locka nya.

Idag finns det både pizzor, a la carté och rätter från det forna Jugoslavien på menyn och på luncherna serveras mest svensk husmanskost.

– Vi kommer nog att ha en del erbjudanden när vi tagit över och kanske ha en del musik och liknande vissa dagar, säger Coskun.

Han och Remzi Karakas går sedan en tid tillbaka parallellt med Vesna, Dominko och den övriga personalen på Träffen, för att lära sig rutinerna och lära känna gästerna.

Kommer att sakna gästerna

– Vi kommer att sakna gästerna, säger både Dominko och Vesna, men vi torde ju träffa många av dem i fortsättningen ändå. För vi blir kvar i Kramfors.

– Efter över 38 år är det här hemma för oss, även om vi har ett hus i Bosnien – i byn Fojnica, cirka fyra-fem mil från Sarajevo – som vi reser till regelbundet.

Vesna Pecirep säger att hon och Dominko ska leta nya jobb, men först efter att ha tagit det lugnt en tid och umgåtts mer barn och barnbarn.

Paret har en son och dotter och två barnbarn. Snart kommer det tredje barnbarnet.

– Bland det mest minnesrika från alla år med Träffen är nog alla kändisar som ätit här. Både skådespelare, sångare och idrottsstjärnor. Jag glömmer aldrig besöken av Sven Wollter, som jag kände sedan tidigare. En fin man, säger Vesna.

Till sist; varifrån kommer namnet Träffen?

– De frågade de nya ägarna också. Jo, när vi kom till Kramfors såg vi Kramm. ”Där kramas man”, sa vi. Så vi ville ha ett ställe där man kunde träffas. Därför blev det kort och gott Träffen, skrattar Vesna Pecirep.

Kramforsföretaget hade ett rekordår i fjol – nu vill Broadview växa ännu mer

800 procent. Så mycket ökade kramforsföretaget Broadview sin nettoomsättning med under 2020.

Det gjorde att det hamnade på plats 23 när revisionsbolaget Deloitte rankade de snabbast växande teknikföretagen i hela Sverige. 

Broadview är en tjänsteleverantör som fokuserar på så kallade molntjänster och webbhotell. Företaget har tre grundare som har kamperat ihop sedan 1998 och upplevt en hel del tillsammans. Lena Lif Forslund är vd, hennes man Staffan Forslund är i första hand säljare och Dag Bodin har hand om systembyggnad, produktutveckling och support.

Det har genom åren hänt en hel del för trion. Det har handlat om både uppköp, fusioner och andra bolagsförändringar. Både medångar och motgångar. Men de senaste åren har utvecklingen varit anmärkningsvärt positiv.

Bred kundkrets

– Vår support och praktiskt taget dygnet runt–tillgänglighet, tillsammans med vår förmåga att tillhandahålla en hög funktionalitet i vårt utbud, är nog de främsta förklaringarna till att vi är där vi är idag, säger Lena Lif Forslund.

En trio som hängt ihop länge.

Utan att gå in på detaljer kan man säga att Broadviews målgrupp både är företag, föreningar, organisationer och privatpersoner. Både direkt eller via samarbetspartners.

– Vi sköter webbplattformar, domäner, e–post och certifikat åt våra kunder. Alltid med målsättningen att göra det så lättsamt som möjligt för dem och att de ska kunna ha allting samlat hos oss och känna trygghet i det, säger Staffan Forslund.

Bostadsrättsföreningar är en stor och viktig kundgrupp för Broadview.

Att i en digitaliserad värld erbjuda personlig service och någon att faktiskt prata med är en framgångsfaktor.

– Dels är vi bra på att själva göra det, dels samarbetar vi med ett företag i Dorotea som har suverän supporthantering och stora kunskaper, säger Dag Bodin.

Spännande planer

Nu har Broadview nya idéer för att växa ytterligare.

– Bland annat vill vi erbjuda lokala butiker ute i landet, till exempel dem som säljer TV och teknikutrustning, att skapa egna varumärken och sälja tjänster som vi tillhandahåller. En slags franchiseverksamhet, förklarar Lena Lif Forslund.

Målet är att börja bearbeta denna marknad inom kort.

– Vi vill också, i första hand i Kramfors kommun och Västernorrland, marknadsföra oss direkt mot företag, säger Dag Bodin, genom att erbjuda 5G–abonnemang för IoT. 

Vad är då IoT?

Jo, det är förkortningen för engelskans Internet of Things och är ett samlingsbegrepp för smarta enheter som har inbyggd elektronik och uppkoppling. Enheter som kan kommunicera med varandra och dela med sig av viktig information till människor. 

– 5G–nätet byggs ut i Kramfors just nu och IoT kommer att utgöra en väsentlig del av vår vardag och vårt samhälle framöver. Därför vill Broadview bli en betydande aktör inom det området. Vi har kompetensen och förutsättningarna för att lyckas bra, säger Dag Bodin.

Hemvändaren Magnus ny chef på Mondi Dynäs – han startade sin karriär på NCB-tiden

När vit rök strömmar ut från Sixtinska kapellet i Vatikanen, är det ett tecken på att en ny påve är tillsatt.

När vit rök strömmar ut ur skorstenarna på Mondi Dynäs fabrik i Väja, betyder det framför allt att produktionen är i full gång. Just nu kan det dock även symboliskt tolkas så, att en ny vd är tillsatt. Sedan någon månad tillbaka heter han Magnus Kangas och han upplever såväl arbetsplatsen som kommunen som något av hemmaplan.

– Jag var tolv år när vi flyttade till Kramfors och från skoltiden har jag många bekanta här, säger han. Och det var på NCB och fabriken här i Väja, som min skogliga karriär började som sommarjobbare. 

Mondi Dynäs.

Cirkeln är sluten

Efter studier på KTH har Magnus rest runt i världen och verkat i såväl USA som Australien. Han har jobbat inom bolag som Billerud Korsnäs, Fortum, International Paper och Assi Domän och nu senast som fabrikschef på SCA i Ortviken.

Familjen, fru och fyra tonårsgrabbar, bor fortfarande kvar i Sundsvall, medan Magnus tills vidare veckopendlar till Kramfors.

Den nye vd:n ser en utmaning i att leda verksamheten mot nya mål.

– Det måste hela tiden finnas en strävan att bli ännu bättre i det man håller på med, säger Magnus. Nöjdhet är en fiende till att vara bra. Och den dag man är nöjd, så är det nog dags att byta jobb.

– Men det innebär inte att jag i grunden är missnöjd. Jag trivs bra med tillvaron och efter alla år av flyttande runt jorden, känns det faktiskt som om cirkeln är sluten nu. 

Världsledande 

Mondi Dynäs fabrik, ”inklämd” mellan Ångermanälven och järnvägen i Väja, är i dag en av världens mest framstående tillverkare av högkvalitativt oblekt säck- och specialkraftpapper.

Mondi Dynäs.

Fabriken startade sin massaproduktion 1915 och pappersproduktion 1917.

År 2000 förvärvades den av den globalt ledande pappers- och förpackningskoncernen Mondi, som har runt 26 000 anställda i över 30 länder. Men det betyder inte att Mondi Dynäs på något sätt försvinner i mängden.

– Det känns tryggt att vara del av en finansiellt stark koncern som kan återinvestera i sina verksamheter och fortsatt vara konkurrenskraftig, säger Magnus. Just nu handlar det till exempel om byte av äldre delar i kokeriet. 

Investeringar som genom åren har gjorts i fabriken har, tillsammans med avancerad forskning och utveckling lett till rejäla förbättringar i såväl maskinparken som i tryckbarhet och styrka hos det producerade papperet.

Ersätter plasten 

E-handeln och hållbarhetsrörelsen är två stora anledningar till att framtiden ser ljus ut för företaget. Inom många områden håller plasten på att fasas ut och ersättas med kraftpapper som är gjort av förnybara resurser och helt återvinningsbart. Vi har mycket attraktiva produkter som efterfrågas på en allt större marknad, säger Magnus.

Och tillsammans med våra kunder utvecklar vi dom produkter som efterfrågas.

Mondi Dynäs har i dag cirka 300 anställda och kraven på tekniskt kunnande har ökat efterhand.

– Tyvärr, är det brist på ingenjörskunnande i Sverige i dag, säger Magnus. 

Lära av varandra

Magnus Kangas ser sig mera som lagledare än som chef. 

– Näringslivet och idrotten har mycket att lära av varandra, när det gäller ledarskap och teambuilding, säger han. 

Som nybliven företagsledare i det geografiska gränslandet mellan ”Foppaland” och ”Jonathan Dahlén-land” kan man nog säga, att Magnus sticker ut en aning. Han är nämligen också ordförande i Brynäs IF. Första dagen på jobbet var korridoren till kontoret pyntad med Modoreklam och en av välkomstpresenterna var en Modo-matchtröja. Den lär han inte bära på styrelsesammanträdena i Brynäs.

Jerry satsar sitt krut i Kramfors – och snart blir han sin egen kapten

Ådalen III är en välkänd båtprofil på Ångermanälven. Sedan 1987 har hon fraktat 100 000-tals passagerare genom det vackra Ådalen.

Båten ägs sedan ett par år tillbaka av Jerry Larsson tillsammans med sin far, Tony. Jerry är den som driver verksamheten som redare och snart kan han även vara kapten på fartyget.

– Jag genomgår just nu en tvåårig utbildning till skärgårdskapten, säger han. 

Detta för att inom fyra-fem år kunna styra sitt eget fartyg om det skulle behövas.

Ådalen III på Ångermanälven. Foto: Privat.

Jerry Larsson, som bland annat har en bakgrund som brandman och som brand- och räddningslärare på Sandö, är en ung och idérik entreprenör som verkligen brinner för att sätta Kramfors på besöksnäringskartan.

Han är kramforsbo av födsel och ohejdad vana. Föddes i Väja för 32 år sedan och han tänker bli kommunen trogen under överskådlig tid.

– Det finns en stor trygghet i att verka i en bygd, där man har sin släkt och sina vänner, säger han. Och det finns massor att göra för att utveckla besöksnäringen i Kramfors och längs Ådalen. Inte för att konkurrera utan för att komplettera dom fina satsningar som görs ute vid kusten.

En fortsatt utveckling av Kramforsviken, med bland annat ett matställe, ligger högt på önskelistan.

– Ju mer vi kan jobba tillsammans, desto bättre blir helheten. Och ju mer som händer, desto fler lockar vi till området.

Roligt på jobbet

Trots pandemin, som naturligtvis även har drabbat verkligheten runt Ådalen III, är Jerry ändå tämligen nöjd med säsongen.

– Maj och juni var dåliga månader, säger han, men juli har varit helt fantastisk.

– Vi har i princip haft fullbelagt. Det har tyvärr inneburit att vi måst tacka nej till många förfrågningar, då vi på grund av restriktionerna har tagit mycket mindre folk ombord.

En stor del av äran bakom framgångarna lägger Jerry på sin personal. Idag finns 25 personer på lönelistan och målsättningen är att kunna behålla det sammansvetsade teamet intakt.

– Det är fantastiska människor, som hela tiden sätter våra kunder och verksamheten i fokus och vi har verkligen roligt på jobbet. Jag brukar säga att Ådalen III nu är en av Sveriges bästa båtverksamheter i ett av Sveriges vackraste landskap. Och det är tack vare personalen som vi faktiskt kommer upp i den kvalitén.

Historiska kryssningar

En intressant satsning som finns med i planeringen för nästa år är historiekryssningar längs den historiskt tyngda Ådalen.

– Det finns massor att berätta om verksamheter och händelser längs älven, säger Jerry. Vi har installerat ett nytt högklassigt ljudsystem och ett antal bildskärmar som ska förmedla historierna från platserna som vi glider förbi.

– Vi tar gärna emot fler bilder och berättelser från människor som har kunskaper om historien här.

En annan vision som spirar hos Jerry är att så småningom kunna ta i bruk ytterligare en avgångshamn längs den inkörda rutten.

Ådalen III.

Inte bara båten

Det är med viss oro som Jerry ser fram emot oktober. 

Då ska fartyget nämligen läggas upp på varv för den obligatoriska sexårsbesiktningen.

– Jag tror inte att det kommer att leda till några större investeringsbehov, säger han. Men man vet ju aldrig vad som händer.

Det är inte bara Ådalen III som upptar Jerry Larssons yrkesverksamma tid.

Han driver också en firma för uthyrning av utrustning till fester och evenemang. Här finns dessutom visioner om att även arrangera egna evenemang.

Vidare har han ett hyreshus med fem lägenheter och för tillfället pågår uppbyggnaden av lokaler för förrådsuthyrning.

– Det finns ett behov av detta i Kramfors och redan nu är många av förråden tingade.

Markfråga i långbänk

Något som länge funnits på listan över planerade Jerry-projekt är en eventpark, eller kanske till och med en eventö, med olika aktiviteter som ska locka folk till Kramfors. Det handlar till exempel om att hitta ett lämpligt markområde för paintball.

– Jag har redan investerat totalt närmare en halv miljon i olika typer av utrustning.

Långsiktiga planer

På sikt har Jerry en målsättning att kunna förlänga säsongen med Ådalen III till att omfatta mer av vår och höst. Investeringar har redan gjorts i bland annat infravärme och i möjligheten att göra akterdäck mera ombonad.

– Vi hoppas också kunna få till ett större nyttjande av båten vid kaj, säger han. Det kan gälla konferenser, pubkvällar och föreläsningar. Allt i ett nära samarbete med Kramforsvikens Camping och andra näringsidkare i området, då det endast är 900 meter till Kramfors centrum.

Det är alltså ingen brist på idéer som snurrar i huvudet på den unge entreprenören. Några åtta timmars arbetsdagar är det inte tal om, även om han mer än gärna även tillbringar tid hemma hos sambon Stephanie och dottern Ninja, 1,5 år.

– Jag har inga planer som är kortsiktigare än fem år, säger han. Och jag kommer att satsa mitt krut i Kramfors.

Om magasin.kramfors.se

Detta är ett digitalt näringslivsmagasin med företagsnyheter, information, inspiration och råd från Kramfors kommun. Magasinet uppdateras kontinuerligt.

Ansvarig utgivare: Susanne Königson, susanne.konigson@kramfors.se
Kommunikatör/redaktör: Olof Wigren, olof.wigren@kramfors.se
Besöksadress: Näringslivsenheten, Torggatan 12, Kramfors.
Höga Kusten logotyp och länk