Projekt Dynäs Aurora har inletts – skapar möjligheter till intäkter för lokala företag

Mondi Dynäs – kommunens största, privata arbetsgivare – kommer under de kommande åren att modernisera sin pappers– och massafabrik.

Projektet heter Dynäs Aurora och i vår påbörjas byggnationen, vilket innebär fler människor på anläggningen. Som mest förväntas cirka 500 personer vara involverade. Personer som kommer att vistas i kommunen under en längre period. Något som skapar möjligheter till ökade intäkter för bland annat lokal handel, restauranger och boendeanläggningar.

Dynäs Aurora ska öka energieffektiviteten och förbättra arbetsmiljön, minska miljöpåverkan, öka produktionskapacitet och förbättra massakvaliteten. Dessutom kommer livslängden på massafabriken förlängas med minst 40 år så att produktion på platsen möjliggörs för en generation till.

500 personer involverade

– I den första fasen bygger vi ett nytt kokeri och kontrollrum och en ny barkpanna och barktork, säger Lars Nilsing, kommunikationsvarig på Mondi Dynäs.

Lars Nilsing, Mondi Dynäs.

Pålningsarbeten har pågått i ett område vid älvkanten under hösten och nu ska man påbörja arbetet med att gjuta fundament. Det nya kokeriet börjar byggas till våren.

– Antalet personer som ansluter till projektet kommer att öka successivt, som mest tror vi att det kommer vara upp till 500 personer involverade under den mest intensiva byggfasen.

– Maj kommer att vara en period med många personer på anläggningen, eftersom vårt ordinarie årsstopp kommer att pågå parallellt med projektet.

Jobbar dagtid, måndag till fredag

Alla som kommer att vara sysselsatta med moderniseringsprojektet kommer i huvudsak att jobba dagtid, måndag till fredag.

– Vi har en huvudentreprenör som har uppdraget att genomföra projektet och som även anlitar underentreprenörer för byggnationer och installationer, säger Lars Nilsing.

– Därför vet vi inte hur eller var alla personer kommer att bo under projektperioden.

Men det kommer att innebära en ökad trafik till och från Mondi Dynäs – och en chans för lokala företag att hitta nya kunder.

– De som kommer hit kommer att behöva äta, handla, roa sig, träna och ägna sig åt allt annat som man kan tänkas vilja göra på sin fritid, säger Lars Nilsing.

Positiva reaktioner från lokala företag

Lokala företagare som vi har varit i kontakt med, reagerar mycket positivt på hur många personer som kommer att jobba med Dynäs Aurora.

– Jag tror att det kommer att gynna vår restaurang och andra restauranger. Det blir kul att få mer liv i Kramfors, säger Coskun Öz, en av ägarna till Restaurang Träffen på Limstagatan.

Mikael Gabrielsson, som äger Kramfors Stadshotell och Kramfors Stadsgym tillsammans med sin son Filip, är också förhopningsfull.

– Vi har ofta långliggare på hotellet som jobbar med olika projekt hos företag i kommunen. Det kan nog bli likadant under Dynäs Aurora. Och när de bor hos oss brukar jag tipsa om restauranger här i stan.

Gäster på Restaurang LAT.

Linda Thylander äger Restaurang LAT på Ringvägen tillsammans med sin man Anders. Hon säger:

– Redan i dagsläget har vi en hel del personer från Aurora-projektet som äter hos oss. Vi tror och hoppas att det här ska ge många ”ringar på vattnet” och generera fler matgäster och även bidra till att fler bowlar, främst på vardagskvällar.

– Blir det en större efterfrågan kan det bli så att vi måste tänka om angående öppettider och kanske även ha kvällsöppet på måndagar och tisdagar. Det medför även nyanställningar. I det stora hela ser vi endast positivt på hela projektet. Det kommer bli bra för kommunen och staden kommer förhoppningsvis att leva upp.

Kramfors Handel jobbar med paketering

Kramfors Handel planerar för att ta emot dem som ska jobba men Dynäs Aurora.

– Det är en fantastisk möjlighet att det kommer att vistas så många fler människor här än vanligt, säger Frida Larsson, centrumutvecklare.

– Nu gäller det för företagarna att ta vara på den möjligheten! Jag tror att våra företagare behöver fundera på hur man kan bidra till att dom här personerna får en bra upplevelse av sin tid här i Kramfors och på så vis också göra en bra affär för sin verksamhet.

Frida tror att det behöver jobbas med paketering av erbjudanden för både varor och tjänster, och se till att nå ut i rätt kanaler, i rätt tid.

– För dom allra flesta som kommer hit är det här en helt okänd stad och dom spenderar också mycket tid på jobbet, så jag tror det är viktigt att vi inte sitter och väntar. Vi måste ligga steget före och se till att dom får veta på vilket sätt vi kan täcka deras behov och förgylla sin fritid här hos oss!

Pålningen är klar inom det markerade området, nu har gjutningen påbörjats.

Hoppas på beslut om fler byggnationer och installationer

Fas ett av Dynäs Aurora beräknas pågå från maj 2024 till hösten 2025.

Det finns en fas två som vi planerar för och där det pågår studier om en ny sodapanna och ny turbin. Det skulle i så fall innebära byggnationer och installationer i ytterligare ett antal år. 

– Det finns inga beslut om ett genomförande, men vi hoppas självklart kunna återkomma om detta längre fram, säger Lars Nilsing.

Fakta om Mondi Dynäs

Pappers– och massafabriken ingår i en världsledande förpacknings– och papperskoncern med cirka 22 000 anställda i cirka 30 länder.

Fabriken i Dynäs har ungefär 350 anställda och tillverkar 260 000 ton massa och papper per år. Den består av ett massabruk med renseri och två pappersmaskiner.

Målet är att på sikt bli en fossilfri verksamhet.

Etta, etta, trea – för tredje året i rad når Kramfors pallplats i Bäst Tillväxt i Västernorrland

Det fortsätter att gå bra för företagen i Kramfors kommun. Efter att ha haft bäst tillväxt i länet två år i följd, hamnar Kramfors i år på tredje plats i kreditupplysningsföretaget Synas granskning.

– Jag tycker att det är stärkande och glädjande att vi tre år i rad nått ”pallplats” i Västernorrland i den här mätningen, säger kommunstyrelsens ordförande Malin Svanholm (S).

– Det visar att våra företag är stabila och har klarat både pandemin och lågkonjunkturen på ett bra sätt. 

Det var 2013 som Syna startade sin granskning och ranking av företagstillväxten i landets kommuner.

Kramfors utveckling de senaste åren har varit anmärkningsvärd. Frånsett 2014, då Kramfors placerade sig som tvåa i Västernorrland, har placeringarna pendlat mellan fyra och sexa. Men 2021 nådde man förstaplatsen, vilket upprepades 2022. I år är man alltså trea.

– Vi har dessutom drabbats av få konkurser i vår kommun, vilket står i skarp kontrast till riket i stort, säger Malin Svanholm.

– Nu är min förhoppning att konjunkturen ska vända uppåt och att det ska bidra till att det kan ljusna för bland annat handeln och restaurangbranschen. 

Kompetensförsörjningen högprioriterad

Näringslivschefen Andreas Telhammer ser givetvis också positivt på att företagen i Kramfors har fortsatt bra tillväxt.

– Detta är i sin tur ett tecken på ett gott företagsklimat, säger Andreas och fortsätter:

– Mycket av arbetet för mig och mina medarbetare handlar om att förbättra företagsklimatet. Vi vill att kommunens service till företagen ska hålla hög klass, att vi ska underlätta för våra entreprenörer att utveckla sina verksamheter och vi lyssnar på deras synpunkter och tar till oss deras behov. 

Kompetensförsörjning är ett område som det lägger mycket tid och kraft på. 

– Vi måste bidra till att företagen kan få tillgång till kompetens för att kunna göra de satsningar som de vill och kunna konkurrera på sina respektive marknader.

– Generellt är det med detta som med mycket annat: Vi kan inte påverka det som sker i vår omvärld, men vi kan göra allt vi kan för att påverka det vi är en del av i rätt riktning, säger Andreas Telhammer.

Listan på de 43 företag som uppfyllt kriterierna

Alla aktiebolag i kommunen som har ökat sin omsättning, nyanställt eller gått med vinst har bidragit till Kramfors placering i Bäst Tillväxt. 

I Kramfors finns 43 företag som utmärker sig genom att uppfylla samtliga tre kriterier.

Här är hela listan:

Fakta om Bästa Tillväxt

Priset Bästa Tillväxt tilldelas sedan 2007 den kommun i varje län där företagen har bäst tillväxt. Priset delas ut årligen av kreditupplysningsföretaget Syna, som granskar bokslut från samtliga svenska aktiebolag för att utse vinnarna. 

Utmärkelsen går till den kommun som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst.

Synas tillväxtindex premierar en stabil utveckling i näringslivet och lyfter fram kommuner där många företag växer.

Bästa Tillväxt bygger på fakta. Syna granskar siffror från företagens bokslut, vilket ger information om hur det faktiskt har gått för näringslivet i Sveriges kommuner.

Tre värden mäts:

* Andelen företag som har en omsättningsökning över fem procent mellan de två senaste årsredovisningarna.

* Andelen företag som ökat antalet anställda mellan de två senaste årsredovisningarna.

* Andelen företag som går med vinst enligt senaste årsredovisningen.

Av dessa tal skapas ett tillväxtindex som används för att jämföra kommunerna.

Källa: Syna.

Stefan och “Nisa” öppnar Lugnviksgrillen – och fortsätter med Nisas Thaimat i Gallsäter

Stefan Angermund och hans sambo Nisakron ”Nisa” Kitchanthuk startar restaurang i Lugnvik. Från årsskiftet arrenderar paret det som tidigare varit en grillkiosk, av fastighetsägaren Jörgen Ullberg.

– Vi kommer att kalla stället för Lugnviksgrillen, säger Stefan och försäkrar samtidigt att man kommer att fortsätta att driva Nisas Thaimat i Gallsäter.

Stefan och ”Nisa” etablerade sig som restaurangägare i kommunen när man från 2012 och tre år framåt drev en thairestaurang i klassiska Svanen-huset i Gallsäter. Efter detta valde de att satsa på en restaurang på Hällgumsgatan i Kramfors under tre år, sedan en lunchrestaurang på Vallen – som stängdes när pandemin bröt ut.

– De senaste åren har vi kört thaivagnen här i Gallsäter och den går bra, framför allt sommartid, säger Stefan.

– Men jag vill ha mer att göra, skrattar ”Nisa”.

Därför har hon och Stefan skrivit avtal om att köra Lugnviksgrillen.

– Vi tror att läget är rätt och vi kommer både att ha thaimat och grillrätter på menyn, som smash burgers. 

– Många av våra stamkunder från Kramfors kommer att få närmare nu och vi hoppas att folket i Lugnvik om områdena däromkring ska välkomna ett nytt matställe, säger Stefan.

Här öppnar snart Lugnviksgrillen.

Från årsskiftet kommer allt fokus ligga på att få snurr på verksamheten i Lugnvik. Då kommer Nisas Thaimat i Gallsäter att hålla stängt.

– Till våren öppnar vi thaivagnen igen och vi kommer då, om inte förr, att anställa folk, säger Stefan.

Just nu renoveras och förbereds lokalerna i Lugnvik av Jörgen Ullberg.

– Det blir ett perfekt upplägg med en lokal ägare och att vi arrenderar.

Stefan Angermund och ”Nisa” Kitchanthuk har även investerat i ännu en matvagn. En lite mindre än den som de redan har.

– Målsättningen med det är att kunna vara med på olika event med en matvagn. Vi kommer med andra ord att växla upp ganska rejält, säger Stefan.

– Det är bra, ler ”Nisa”, för jag gillar att jobba!

Höga Kusten Airport och kommunen med på Regionala Flygdagen

Gudrun Sjödin, styrelseordförande för Höga Kusten Airport, och näringslivsutvecklaren Janne Mellander kommer att delta på den Regionala Flygdagen den 12 december. Den genomförs i Riksdagshuset med Sverige Regionala Flygplatser och Kadir Kasirga (S), ledamot av Trafikutskottet, som värdar.

– Vi kommer att föra fram våra argument för varför det är viktigt att trafikplikten för Höga Kusten Airport blir kvar, dels varför det är så angeläget att beslut fattas så snabbt som möjligt, säger Gudrun Sjödin.

– Det är en olustig situation att ha ett hot hängande över sig.

Regionala Flygdagen arrangeras varje år. Samtliga 32 medlemsflygplatser, riksdagspolitiker och företrädare för olika organisationer är inbjudna.

– För oss är det en självklarhet att vara med, säger Gudrun Sjödin.

Hon kommer att vara en av deltagarna i en paneldiskussion på temat ”Flygplatsutredningen, varför är det viktigt att det blir beslut?”. De övriga deltagarna i den är Robert Lindberg, vd Skellefteå Airport, Anna Hed (C), ordförande i beredningen för tillväxt och regional utveckling på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), samt riksdagsmännen Magnus Oscarsson (KD), Kadir Kasirga (S) och Thomas Morell (SD), som alla sitter i Trafikutskottet.

Moderator för denna paneldiskussion – och de två andra under dagen –  är Peter Larsson, vd för Sveriges Regionala Flygplatser. Han besökte tidigare i vinter Höga Kusten Airport, flera företag i Kramfors och Sollefteå samt I 21 Västernorrlands Regemente, för att göra en film om hur en nedläggning av flygplatsen skulle påverka dem.

– Vi hoppas att beslutsfattarna tar till sig de fakta som läggs fram i olika sammanhang och som talar f ö r fortsatt trafikplikt på Höga Kusten Airport, tvärt emot vad flygplatsutredningen föreslår, säger Gudrun Sjödin.

I år har antalet resenärer på Höga Kusten Airport ökat markant jämfört med de senaste åren.

Mattias Peterson från Skövde är ny vd för destinationsbolaget – “Höga Kusten är hemma för mig”

Hans företrädare ­ – Peter Holmqvist från Örnsköldsvik och Mia Karlsson från Sollefteå – har båda varit djupt rotade i den ångermanländska myllan. Mattias Peterson har förvisso bott i Härnösand under tre år, men är ändå att betrakta som en man som ser på Höga Kusten med ett utifrånperspektiv.

Nu är det han, som i egenskap av ny vd för Höga Kusten Destinationsutveckling, ska leda arbetet med att stärka och bredda platsvarumärket Höga Kusten.

– Jag är född och uppvuxen i Skövde och har tillbringat nästan hela mitt liv i de trakterna. Ändå har jag kallat Härnösand för hemma ganska länge, efter de tre år jag tillbringade där i slutet av 1990-talet, som partiombudsman för (M). Så lite grann känns det faktiskt som att komma hem nu, skrattar Mattias.

Dialog och samverkan

När han fick vd–jobbet på det kommunalt ägda destinationsbolaget – alla fyra kommuner i Ångermanland finansierar verksamheten – var det dock inte till Härnösand som han och sambon Sofia flyttade, utan till Domsjö i Örnsköldsvik.

– Mest av praktiska orsaker, eftersom bolaget har sitt huvudkontor där. Men jag kommer att åka runt i Höga Kusten så ofta jag kan, för att träffa människor och skapa ett större nätverk, förklarar han.

– Det kommer att vara mycket angeläget med en bra dialog och samverkan, både med kommunerna, besöksnäringsföretag, föreningar och Höga Kusten Turism.

Bakgrund av både av det privata och offentliga

Mattias har inte bara en bakgrund som politiker utan även som chef inom både privat och offentlig sektor. 

Han har bland annat jobbat inom Lantbrukarnas Riksförbund, Företagarna och senast som näringslivschef på Tibro kommun.

– Sammantaget har det gett mig erfarenheter, insikter och förståelse för olika arbetssätt, regler och förutsättningar som jag har stor nytta av nu.

– Det känns mycket inspirerande att fortsätta utveckla Höga Kusten som destination, både från den fina grund som finns och genom att ta en del nya grepp. Mycket kommer att handla hållbarhet, både ur miljö– och besöksperspektiv men också organisationsmässigt. Utan långsiktiga strategier uppnår du ingen hållbarhet.

Året runt–destination

Begreppet lägereldskänsla är väletablerat i Höga Kusten.

– Nu ska vi lägga en hel del kraft på att bättre förpacka upplevelser för att förenkla ännu mer för besökarna och även för att successivt göra det här till en tydligare året runt–destination, säger Mattias.

– Höga Kusten Turism har gått ett Leaderprojekt beviljat där de ska arbeta med just paketering. Det blir en naturlig arena för fortsatt tajt samverkan.

Ett annat prioritetsområde är att jobba med smakturism.

– En stor del av dagens turister vill äta och dricka gott och då är det viktigt att dels erbjuda smakupplevelser på hög nivå, dels att jobba med lokala råvaror och produkter.

– Både när det gäller smaker, platser och upplevelser generellt kan man bidra till en högre attraktionskraft genom att jobba med berättelser, så kallad storytelling. Det görs redan men vi kan tillsammans bli ännu bättre på det.

Under hösten har Mia Karlsson funnits som ett bollplank till Mattias, för att göra introduktionen till hans nya uppdrag så smidig som möjligt.

– Jag kommer även fortsättningsvis att tillgång till Mia om det behövs, men från och med den 1 december är det jag ensam som leder destinationsbolaget. Och efter den första månaden i Höga Kusten och på jobbet känner jag ännu mer att det här är hemma för mig, säger Mattias med ett leende.

Generationsväxling på Nordingrå Järn & Färg – barnen driver familjeföretaget vidare

Efter 15 år som anställd i familjeföretaget Nordingrå Järn & Färg, blev Ida Söderström vd och delägare när hennes pappa Torbjörn Sundell genomförde en generationsväxling.

– Jag och min bror Jens tog över i fjol och det blev en smidig övergång, säger Ida.

Det var 1982 som Torbjörn Sundell grundade företaget. Han gjorde det tillsammans med sin mammas kusin Bernth Söderlund, i lokaler vid södra infarten till Nordingråvallen som numera är ombyggda till bostäder.

Man flyttade efter ett antal år till det som var en gammal läkarstation, mitt i samhället, för att våren 2021 göra ännu en flytt till tre gånger så stora lokaler i det som bland annat varit en skofabrik. 

Större butiksyta ger bättre möjligheter att exponera varorna.

– Här har vi 650 kvadratmeters yta och möjligheter att bygga ut, säger Ida.

En ordentlig brädgård är ett mål för framtiden.

– Då skulle vi kunna få ett komplett virkessortiment. Just nu har säljer vi bara tryckimpregnerat virke.

”Bestämmer över vårt eget sortiment”

Kramfors är en av landets järnhandelstätaste kommuner.

Trots detta tycker inte Ida att konkurrensen från de butiker som ligger närmast är den svåraste. Inte heller från de stora byggvaruhusen i städerna.

– Vi har alla upptagningsområden som är goda. Den tuffaste konkurrenten till oss är de stora bygghandlarna på nätet, men vår fördel gentemot dem är att vi kan erbjuda personlig service, råd och stå för snabba leveranser.

fasaden på Nordingrå Järn & Färg

Nordingrå Järn & Färg har motsvarande 3,75 heltidstjänster på lönelistan och tar in extrapersonal under högsäsong, men ingår inte i någon kedja.

– Jag ser det som en styrka, eftersom vi därför helt och hållet bestämmer över vårt sortiment och kan utforma det utifrån våra kunders behov och önskemål, säger Ida.

Och kunderna består både av privatpersoner och hantverkare.

Det finns gott om fritidshus i Nordingrå och läget, mitt i Höga Kusten, gör att invånarantalet i bygden sommartid mångdubblas.

–  Fritidshusägarna som bygger till och renoverar sina hus är viktiga för oss. Av vår totala omsättning kommer hälften från försäljningen som sker från maj till augusti. Mest säljer vi av färg och VVS–produkter.

Naturliga ansvarsområden

Beslutet att jobba i familjeföretaget har Ida aldrig ångrat. Heller inte att ta över verksamheten tillsammans med sin bror.

– Efter skolan jobbade jag både på Ica Nära här på Vallen och under några år på Gerdins – numera AQ – i Mjällom. Det var när jag blev varslad på Gerdins som jag började här och sedan har jag inte övervägt att jobba någon annanstans.

Rollfördelningen mellan Ida och brodern Jens i samband med övertagandet föll sig naturlig.

– Jag trivs bäst med att vara i butiken, möta kunder och sköta inköpen. Jens gillar och är bäst på bokföring och allt som gäller det administrativa. Så våra ansvarsområden har gett sig själva, säger Ida.

Vill du bygga framtidens bostäder i Kramfors stad?

Kramfors kommun har tagit fram en detaljplan för nya flerbostadshus på Babelsberg (bilden), mitt i centrala Kramfors. Nu söks intressenter som vill utveckla området med nya bostäder.

Det betyder i praktiken att kommunen nu bjuder in intressenter att komma med förslag på hur den framtida bebyggelsen kan komma att se ut.

Förslagen ska vara inne senast 31 mars.

Därefter ska kommunen utvärdera inkomna förslag och välja ut en eller flera intressenter att gå vidare med.

Mer information om Babelsberg och processen finns här:

kramfors.se/markanvisning

Här kan du se en film om Babelsbergsprojektet:

30-årsjubilerande Höga Kusten Teknikresurs går mot nytt omsättningsrekord

Stefan Andersson startade Höga Kusten Teknikresurs 1993. Då var det ett enmansföretag, drivet av den konsultande ingenjören från Svartnora.

30 år senare är antalet medarbetare lika många som företagets verksamma år och nästa år kommer omsättningen att passera 100 miljoner kronor med råge.

– Jag hade ingen tydlig plan för hur jag ville att företaget skulle utvecklas när jag startade det, erkänner Stefan Andersson.

– Men de senaste sex åren har vi haft en strategi för hur vi vill växa och den har gett ett väldigt fint resultat.

Viktiga, lokala underleverantörer

Höga Kusten Teknikresurs är ett företag verksamt på en internationell marknad och har produkter som är Europaledande inom träförädling för sågverksindustrin. 

Det utsågs till årets tillväxtföretag i Västernorrland 2019 på Sundsvall Business Award och vann utmärkelsen Årets Gasell i Västernorrland 2019 på Dagens Industri–galan i Umeå.

Lokalerna i Svartnora har byggts ut i omgångar. Länge hade företaget sin bas i Stefans eget hem, men 2013 uppfördes en helt ny byggnad med både kontor och lager (bilden).

– Vi har också en verkstad här men anlitar olika underleverantörer i tillverkningsprocessen. Styrnäs Mekaniska i Nyland och Hamek är viktiga lokala samarbetspartners tillsammans med exempelvis Mactech i Örnsköldsvik. De är högkompetenta leverantörer som varit viktiga för vår utveckling, säger Stefan.

Bortsett från tillverkningen av maskindelar gör Höga Kusten Teknikresurs allt i den egna verksamheten; konstruktion, montage, produktutveckling, projektledning, utbildningar och underhåll på plats hos kunderna.

– Vår lyhördhet, flexibilitet och nära samarbete med våra kunder gör att vi skapat väldigt tajta relationer med dem.

– Eftermarknaden är oerhört betydelsefull och där är vi också duktiga. Det och att vi hela tiden satsar på ny teknik och tänker nytt i alla led är stora framgångsfaktorer.

Mot ny rekordomsättning

2020 omsatte Höga Kusten Teknikresurs cirka 50 miljoner kronor. 

Under pandemin skedde en kraftig tillväxt.

– I år omsätter vi 90 miljoner kronor och 2024 kommer vi att nå cirka 125 miljoner kronor. Vi har orderböckerna fulla en bit in på 2025, säger Stefan.

Anläggningarna för högkapacitetskantningar är ansedda som de bästa i Europa och eftertraktade av sågverken.

– Det finns standardmoduler i var och en av dem, men ingen anläggning är den andra lik. De kan vara från 40 till över 100 meter långa och utformade helt och hållet efter de unika förutsättningar som finns och de krav som kunderna har.

Kontor på flera orter

Företaget har kontor i Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik och Bollnäs. Främsta skälet till det är att underlätta kompetensförsörjningen.

– Vi har många medarbetare som jobbar här i Svartnora och flera har flyttat till kommunen från andra platser i Sverige, bland annat Söderhamn. Svartnora ligger faktiskt ganska centralt. Det är bara några mil till Kramfors och Härnösand och att pendla från Örnsköldsvik och Sundsvall tar under en timme.

– Men våra kontor gör att vi kan attrahera även dem som inte vill flytta eller pendla. Vi är en attraktiv arbetsgivare ­– både vår platta organisation och vår produktveckling lockar duktigt folk – men det är viktigt att våra medarbetare kan verka även på distans.

Kompetensförsörjningen är dock ett problem, medger Stefan.

– Vi söker ständigt efter både ingenjörer och verkstadspersonal med ljus och lykta. För att ta nya steg måste vi få in fler medarbetare. Jag tror att vi kommer att lyckas med det. Det har vi gjort hittills. Men vi får lägga allt större resurser på just det.

Sålt till Storskogen

Grundaren Stefan Andersson har fortfarande kvar ett visst delägarskap i Höga Kusten Teknikresurs, men företaget ägs sedan i januari till största delen av börsnoterade Storskogen. En koncern som omsätter över 36 miljarder kronor.

– Vi ingår som ett av sju bolag i en av Storskogens företagsgrupper som heter ARAT Group. Vi är alla verksamma inom samma bransch och kan dra nytta av varandra, säger Stefan som också lämnat över rollen som vd till Andreas Fälldin.

– Jag är numera marknadschef och teknisk chef. Det här känns sammantaget väldigt bra, både för mig personligen och för företagets framtid.

Känner du dig lika inspirerad och engagerad nu som tidigare?

– Ja, skrattar han, det gör jag och det är faktiskt galet. Men så är det. Min entusiasm för att bidra till Höga Kusten Teknikresurs utveckling är lika stark som någonsin.

Näringslivsprofilen Leif Svanholm vill bidra till utveckling i Ullånger

Leif Svanholm har varit ett känt namn i det lokala näringslivet i många år. I april slutade han som vd för Skidstahus och bestämde sig då för att ”inte göra ett skit” förrän i oktober. 

Nu är han bygdelots i ett projekt som pågår fram till sommaren 2024 och som syftar till att skapa en grund för att utveckla hans hembygd Ullånger.

Det är Leader Höga Kusten som finansierar projekt på fyra platser i Ångermanland – ett i var och en av de fyra kommunerna – och i Kramfors kommun är det Ullånger som valts ut.

Under åtta månader ska en person med bra lokal kännedom, god lokal förankring och med stort förtroende från bygden sammanställa utvecklingsbehov utifrån en bred kartläggning och idéer. Leif Svanholm är den personen.

– Ullånger har ett bra geografiskt läge – man når både Härnösand, Kramfors och Örnsköldsvik med bil inom 30–40 minuter –, det ligger mitt i Höga Kusten, vid E4 och med bra service. Våra cirka 1 300 invånare eller vad det nu är i hela socknen, borde kunna bli fler, säger Leif.

Krävs samverkan och samarbete

Det som förr var en styrka i Ullånger – att flera drivande personer fick saker att hända, utan egentlig samverkan – är det dock inte längre.

– Tidigare var möjliggörare som ”Peppe” Sandström, ägare av klädvaruhuset, och några till garanten för att det alltid fanns något på gång. 

På den tiden – från 70-talet fram till millennieskiftet – kallades Ullånger allmänt för ”köpcentrat mellan städerna.”

– Nu är läget ett annat. Handeln har minskat och behovet av samarbete och samverkan är stort.

Därför är Leifs uppgift att samla representanter för föreningar, företag och andra verksamheter i Leader–projektet.

— Vi har med SUIF, hembygdsgården, PåKusten, skolan och företagarföreningen i det här, säger Leif.

Ullånger har potential

Nu är man inne i ett skede där alla ska bidra med idéer som ska diskuteras och prioriteras.

– Det vi kommer fram till ska läggas in i en plan där vi jobbar långsiktigt för att åstadkomma tydliga resultat. Ett givet mål är att vi, sedan detta projekt är avslutat, ska försöka hitta formerna och finansieringen för att en eller flera personer ska kunna jobba vidare med det vi fått upp på bana.

– Vi pratar också om att se över möjligheterna att kunna få till en resurs som kan hjälpa föreningar med administrativt arbete, så att de i stället kan fokusera på att utveckla sina verksamheter.

Leif menar att Ullånger har potential att både växa och uppnå ökad attraktionskraft.

– Läget kan inget ta ifrån oss och att Torbjörn Ullsten åstadkommit imponerande saker med Mjälloms Tunnbröd – med deli 1923 och deras restaurang – visat att det går att lyckas dra människor även till verksamheter lite på sidan. Gör man någonting riktigt bra kommer kunderna. Och det tänket kan vi omvandla till att även gälla annat i Ullånger.

Riskkapital och satsningar

Men Leif Svanholm anser att det – förutom lokal samverkan – är två faktorer som kommer att vara viktigare än andra för att Ullånger ska lyfta sig:

– Dels måste det till olika former av riskkapital, dels måste det finnas personer som är villiga att jobba hårt för att rörelser ska bli lyckosamma.

– Förhoppningsvis kan det här projektet utkristallisera sådana satsningar och göra så att enskilda individer och företag säger sig vara villiga att gå in med pengar och andra resurser.

Resultatet från Höga Kustens talangattraktionsprojekt tas vidare

Planerade investeringar på 220 miljarder kronor är på gång i länet. Behovet av kompetens för att matcha de 7 500 nya jobb som investeringarna genererar är stort. 

Ett gemensamt kompetensförsörjningsprojekt för de fyra Höga Kusten-kommunerna, som nyss avslutats, har gett goda resultat och erfarenheterna tas nu vidare för att lösa framtidens kompetensutmaningar.

Eftersom det redan finns flera liknande initiativ hos kommuner och näringsliv, gjordes några gemensamma events och kampanjer för att testa nya målgrupper och utvärdera hur man kan attrahera och konvertera intressenter som vill jobba och bo i Höga Kusten. 

Eventen och kampanjerna byggde på den behovsanalys och kommunikationsplattform – samt andra verktyg – som tagits fram i projektet för att attrahera och rekrytera kompetens.

Kvinnor styrande vid flyttbeslut

I en digital sommarkampanj, genomförd via Bonniers och Schibsteds kanaler, marknadsfördes både intressanta branscher och livsmiljön i Höga Kusten. Målgruppen var invånare i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och budskapen utgick från de mjuka värdena i Höga Kustens varumärke.

– Det är ofta kvinnor som är styrande vid ett flyttbeslut och de attraheras av Höga Kustens mervärden, säger Olle Lidgren, projektledare för Talangattraktion för kompetensförsörjning i Höga Kusten.

En annan gemensam aktivitet var att medverka vid Arbetsförmedlingen Norr:s rekryteringsmässa i Malmö. Höga Kusten hade där en gemensam monter och mässmaterial, som bakgrundsvägg, informationsmaterial och västar, som tagits fram i projektet.

– Det var de tre nordligaste länen som marknadsförde sig för att attrahera kompetens från södra till norra Sverige. Övriga kommuner stod var för sig medan vi i Höga Kusten var samlade. Det gav oss en fördel då vår arbetsmarknads- och boenderegion blev större och intressantare än övriga på mässan, säger Olle Lidgren.

Så tas projektet vidare

Projektet har bidragit med erfarenheter och kunskap som kommer att vara viktiga i den fortsatta jakten på kompetens till Höga Kusten. 

Höga Kusten Industrigrupp, HKIG, som är föregångare med att använda platsen för att attrahera kompetens, har i projektet utvecklat det arbetet med sina medlemsföretags HR- och kommunikationsansvariga. 

– Vi tar bland annat med oss resultatet från analys om näringslivets behov av stöd och service till arbetet med att stärka våra företags möjligheter att attrahera internationell kompetens, säger Lena Nordlander, verksamhetsansvarig på HKIG.

Även Handelskammaren Mittsverige har använt projektets resultat. I sin arbetsgivarvarumärkesutbildning, Employer branding for lunch, ingår nu ett seminarium om hur man använder platsen för att attrahera, rekrytera och behålla personal.

Höga Kusten har flera fördelar

Olle Lidgren menar att Höga Kusten har flera fördelar som kan bli avgörande i kommande arbete med att attrahera nationell- och internationell kompetens.

– Invånare i storstadsregionerna anger generellt tre viktiga faktorer som kan få dem att flytta inom fem år; ökad trygghet, att leva nära naturen och att göra en livsstilsförändring. 

– Där har alla fyra kommuner mycket att erbjuda. Så kraftsamlar vi tillsammans ökar våra möjligheter att attrahera ny kompetens.

Höga Kusten-kommunerna växla upp nu arbetet med att attrahera kompetens i två kommande projekt, Leaderprojektet Din Lots till Höga Kusten och regionala projektet Stärkt attraktionskraft i Höga Kusten och Sundsvallsregionen.

FOTNOT: Du kan läsa mer om det avslutade talangattraktionsprojekt och hur arbetsgivare kan använda resultatet här:

https://kramfors.se/kommun–demokrati/kramfors-utvecklar/talangattraktion-for-kompetensforsorjning-i-hoga-kusten.html