Näringslivsenheten bjuder in till fem höstträffar med företagen i fokus.
Syftet är skapa ett ännu starkare företagsklimat genom ökad dialog och samverkan.
Vid varje träff ges information om:
* hur vi jobbar med målet att nå Västernorrlands bästa företagsklimat 2025
* det aktuella läget med vindkraftprojekt
* möjligheterna till en civilpliktsutbildning till Kramfors
* besöksnäringen sommarsäsongen 2022
* kompetensförsörjning och talangattraktion
* inflyttning och attraktionskraft
Lokala företagare har en programpunkt vid varje träff.
Det kommer också att finnas representanter på plats från Miljö- och Byggenheten, Upphandlingsenheten, Arbetsförmedlingen och från företagens vänner. Möjlighet till dialog efter informationen.
Vi bjuder på enklare förtäring.
HÖSTENS PROGRAM:
4 oktober kl. 7.30-8.30 Kusthallen, Nordingrå
4 oktober kl. 11.30-12.30 Ullångers Hotell
5 oktober kl 7.30-8.30 Dallas Pizzeria, Nyland
6 oktober kl. 7.30-8.30 Dockstavarvet
7 oktober kl. 7.30-8.30 First Hotel Kramm, Kramfors
OBS! Obligatorisk förhandsanmälan senast den 3 oktober kl 9.00 på:
I vintras stängde biografen Royal i Kramfors. Sedan dess har nya krafter tagit över verksamheten, renoverat lokalerna, uppdaterat den tekniska utrustningen, bytt namn på biografen till CITY och förbereder nu för nyöppning.
– Vi har premiär i oktober, säger Robert Pettersson som är en av ägarna.
Näringslivsmagasinet berättade tidigare i år om att det skulle ske saker med bion i Kramfors.
– Vi har jobbat med både renovering och målning den senaste tiden, säger Robert Pettersson.
Här är några bilder som visar en del av det som skett i lokalerna:
– Vi har bara det sista av målningen kvar och lobbyn är så gott som klar att möbleras. Det som återstår sedan är en del inköp av teknik och att skriva avtal med filmdistributörer.
Salongerna har fått namnen Manhattan (salong 1) och Queens (salong 2).
– Inom kort lanserar vi vår hemsida (www.biografcity.se) och Facebook-sida. Det känns väldigt roligt att öppna om en dryg månad, säger Robert Pettersson.
Hampus Norlander är född och uppvuxen i Lidböle, Nordingrå. De senaste 13–14 åren har han bott i Stockholm och sedan 2017 jobbat åt en VVS–firma. Men nu har han och hans familj – sambo och två barn, åtta och fyra år gamla – flyttat till Omne.
– Jag ska jobba som rörmokare här och har redan fått en hel del uppdrag fastän jag knappt marknadsfört mig, säger Hampus.
Process VVS, som företaget heter, har sex anställda och en praktikant, förutom ägaren som grundade det för 25 år sedan.
– Jag fortsätter som anställd och blir helt enkelt deras man i Kramfors kommun, säger Hampus.
– Inledningsvis kör jag på egen hand men utvecklar det sig bra kanske det finns chans att vi utökar med fler medarbetare på sikt. Vi har fyllt på med kompetens genom att ta in lärlingar och utbilda dem. Det är en modell som fungerat väl och som i så fall kan bli aktuell även här.
Jobb på fritidshus
I början av sommaren skrev näringslivsmagasinet om att det finns många fritidshusägare i Kramfors kommun som är skrivna i andra kommuner och att de lägger mycket pengar på renoveringar och tillbyggnader varje år.
– De flesta jobb jag har fått sedan jag flyttade tillbaka till Nordingrå har varit just för fritidshus, säger Hampus.
– Jag har försökt hålla ifrån mig jobb för att hinna fixa med det egna huset, men det har trillat in uppdrag ändå. Nordingrå Järn har tipsat kunder och min bror, som driver Norlanders Elektriska, likaså.
Skolade om sig
Hampus och familjen blev Omnebor under midsommarveckan.
– Vi köpte huset som fritidshus för fyra år sedan och nu har vi helt enkelt gjort det till ett permanentboende.
– Det känns bra. Hela familjen tycker det är skönt att få bo i Höga Kusten i en mindre stressig tillvaro än i Stockholm.
Ursprungligen utbildade sig Hampus till kock.
– Jag jobbade som det i Åre och sedan i Stockholm. Men att vara kock och bilda familj, med de arbetstider som gäller, är inte alldeles enkelt.
– Därför valde jag att satsa på VVS i stället och det har jag aldrig ångrat.
Söndag den 21 augusti stänger Handlarn i Lugnvik sin nuvarande livsmedelsbutik på Lugnviksvägen. Veckan därpå är det dags för nyöppning i de ny lokalerna i före detta Lugnviksskolan.
– Vi kommer att öppna så snart det är möjligt men den officiella invigningen sker lördag den 27 augusti, säger handlarna Tommy och Niklas Sjölund.
Arbetet i de nya lokalerna har pågått sedan tidigt i somras.
– Lokala hantverkare har jobbat för att få allt i ordning, förutom att vi själva lagt många timmar här, säger Niklas Sjölund.
Nu är nytt golv lagt, väggarna målade, de nya kylarna på plats och mycket färdigt.
– De kommande veckorna ska vi ta itu med inredningen, skapa trivsel och till och med åstadkomma en feng shui–hörna vid ingången med porlande vatten, säger Tommy Sjölund.
Större och bättre lokaler
Handlarn kommer att få både större och bättre lokaler.
– Allt blir mer funktionellt – inte minst för leveranser av varor och parkeringsplatser för kunderna – och miljön inne i butiken kommer dessutom att bli toppenbra, med ren och fräsch luft och en mer lättöverskådlig butik.
– Med alla biutrymmen och förbutiken kommer vi att kunna erbjuda kunderna en helt annan butiksupplevelse. Det här kommer att bli byns nya mötesplats. Ett nav för service, aktiviteter och träning. För Lugnviks IF har ju sina lokaler på övervåningen och alldeles intill ligger gymnastikhallen, säger Niklas Sjölund.
Dessutom blir det mer utrymme för den ständigt ökande pakethanteringen för Postnord, DHL, Schenker och Bring samt för leveranserna från Systembolaget.
Om inte Handlarn flyttat till skolan hade Lugnviks IF sannolikt tvingats kallställa lokalerna.
– Nu tryggar vi både vår egen och föreningens framtid, säger Tommy Sjölund. Vi hamnar en bit ifrån genomfarten i Lugnvik, men kommer närmare de flesta av våra kunder. Fördelarna är klart övervägande.
Självbetjäning i höst
1964 startade Konsum verksamhet i Handlarns nuvarande lokaler. 2002 lade Konsum ned butiker över hela landet och den i Lugnvik togs över av en ekonomisk förening med Lugnviks IF som en av ägarna.
2014–16 drogs verksamheten med förlustsiffror och då övertog Tommy Sjölund verksamheten som han idag driver tillsammans med sonen Niklas.
– Under hösten kommer vi att starta upp självbetjäning mellan 6.00 och 23.00 alla dagar på de tider då butiken inte är bemannad. En service som vi även tror kan bidra till att öka intresset för fler att flytta till Lugnvik, säger Niklas Sjölund.
Vid nyöppningen den 27 augusti kommer det bland annat att delas ut varor till de 50 första kunderna från Bondens Frys och arrangeras byaloppis, tävlingar och tipsrunda.
Kramfors är en populär plats för att äga fritidshus, vilket bland annat innebär ett betydande tillskott till byggsektorn i kommunen.
– När det gäller fritidshusinvesteringar från folk som bor i andra kommuner sticker Kramfors ut markant i statistiken för Västernorrland. Det borde påverka byggsektorn positivt, säger Andreas Back, forskare på Institutionen för geografi vid Umeå universitet.
Det är han, tillsammans med kollegor från Umeå och Johannesburg i Sydafrika, som arbetar med en studie om fritidshusturismens påverkan på byggsektorn i Sverige.
– Vi har bland annat använt oss av sysselsättningsstatistik och siffror på ROT–avdrag från Skatteverket, berättar han.
– Bakgrunden är att det inom besöksnäringen ofta tittas på statistik för hotellnätter, restauranggäster och besökare i skidliftar. Vi tycker också att det är intressant att titta på saker som man inte vanligtvis förknippar med turism, som till exempel hur investeringar i fritidshus påverkar byggsektorn.
Då syftar Andreas på pengar som läggs på att bygga, bygga ut, underhålla och renovera fritidshus.
– I Västernorrland toppar Kramfors statistiken solklart när det gäller inflöde av investeringar från andra kommuner.
Dubbelt så mycket som i Örnsköldsvik
Utifrån Skatteverkets uppgifter över byggprojekt rörande fritidshus som fått ROT–avdrag, lades det i fjol cirka 16 miljoner kronor på sådana i Kramfors kommun av ägare som bor i någon annan kommun. Per capita blir det cirka 900 kr per invånare.
För Örnsköldsvik, som är närmast i statistiken, är summan 8 miljoner kronor.
Men eftersom Örnsköldsviks kommun är ungefär tre gånger så stor i folkmängd som Kramfors, innebär det endast 150 kronor per capita.
Härnösand (4 milj kr) och Sollefteå (3,4 milj kr) kommer därefter. I Medelpad är siffrorna generellt lägre.
– Vi tycker att det kan dras paralleller mellan hur mycket som investeras i byggprojekt på fritidshus och attraktionskraften för Höga Kusten, säger Andreas Back.
– Och den del av Höga Kusten som ligger i Kramfors kommun är särskilt attraktiv.
Stor andel ägare skrivna i en annan kommun
Kramfors är den kommun med procentuellt flest fritidshus i länet vars ägare är skrivna i en annan kommun.
Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, rör det sig om 65 procent. Eller drygt 3 000 fritidshus av totalt över 4 600.
Detta kan ställas mot exempelvis Sollefteå (51 procent), Örnsköldsvik (34 procent) och Sundsvall (26 procent).
– Att så många fritidshusägare i Kramfors kommun bor i en annan kommun men väljer att lägga så mycket pengar här, skapar en betydande sysselsättning förbyggsektorn.
– Efterfrågan på till exempel snickare, målare, rörmokare och elektriker torde vara stor och i den här branschen behövs det sannolikt ännu mer arbetskraft i Kramfors, säger Andreas Back.
Han menar att storleken på i investeringarna på fritidshus i kommunen kan göra att det på sikt även blir fler som satsar på året runt–boende. Vilket skulle påverka inflyttningen positivt.
Spel för digitala medier är en globalt starkt växande bransch och behovet av arbetskraft är stort. Nu har Summercamp inletts på Hola folkhögskola för tjugotalet unga vuxna i åldrarna 18-29 år. De får under åtta veckor för möjlighet att lära sig grunderna i hur ett dataspel utvecklas.
– Några av er kan ha startat firma, fått jobb eller blivit miljonärer inom några år, sa Michael Stenmark från Nordingrå som har varit verksam inom spelutveckling i hela sitt vuxna liv.
Bakom initiativet Summercamp står Hola Folkhögskola (Region Västernorrland) som samarbetar med Kramfors kommun, Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet. På resans gång har även andra kommuner i länet anslutit sig och deltagarna på Summercamp kommer också från olika kommuner i Västernorrland.
Tolv av deltagarna är skrivna i Kramfors kommun.
– Det känns så bra att erbjuda dessa ungdomar chansen att bryta utanförskap och skapa utbildnings- och arbetstillfällen, säger Susanne Königson, tillväxt– och näringslivschef.
– Jag ser det här också som en talangrekrytering till en bransch som behöver mycket kompetens. Kombinationen av att tillvarata ungdomarnas unika förmågor och att motivera dem till att plugga och få jobb är väldigt intressant.
De som deltar på Summercamp har det gemensamt att de inte har etablerat sig på arbetsmarknaden och flera saknar även fullföljd gymnasieutbildning.
Läs mer om bakgrunden till Summercamp på Hola folkhögskola här:
Lea Kinnunen är rektor på Hola folkhögskola och var den som lanserade idén för alla samarbetspartners i slutet av förra året.
– Jag började ringa runt till olika personer och fick tummen upp överallt. Därför är det så oerhört kul att stå här ett drygt halvår senare och vara igång, sa hon under tisdagens inledning av Summercamp.
Lea inspirerades i höstas av samhällsaktören Fördomsfri CV (FCV Sverige) och deras koncept tillsammans med Bodens och Luleå kommun 2021. De arrangerade det allra första Summercamp och med mycket gott resultat.
– Tillsammans hoppas och tror vi nu att det vi gör på Hola ska bli lika lyckat och även bli starten på något som kommer att ske varje sommar framöver, säger Lea Kinnunen.
”Viljan är viktigast”
En av dem som tror stenhårt på Summercamp är Jon Björkman (V), kommunstyrelsens vice ordförande i Kramfors o c h spelnörd.
– För mig känns det här som wow! Hade det här funnits när jag var i de här unga människornas ålder, hade jag hoppat på det direkt.
– Jag tror att det här kan bli starten på en spännande resa, med fortsatta studier och jobb, för många av dem som antagits till Summercamp. Jag kommer att glädjas stort med varje person från vår kommun som kommer in på arbetsmarknaden genom detta.
Michael Stenmark ligger bland annat bakom Arctic Game Lab, en organisation som strategiskt skapat en plattform för spelindustrin i norra Sverige. Han är också en av de drivande krafterna bakom den nyligen etablerade spelbyn på Nordingråvallen, där Kramfors kommun gått in med medel.
– Jag har aldrig varit så driven när det gäller datorer, men jag har varit framgångsrik på att skapa spel på dem.
– Du behöver inte några speciella förkunskaper för att bli en duktig spelutvecklare, bara du har viljan och tycker att det är roligt, var Michaels budskap.
Goda chanser till jobb
Lars Lundqvist på FCV Sverige inspirerade deltagarna, bland annat genom att beskriva Summercamp som ett tillfälle att hitta en bana som både skänker glädje och en givande framtid.
– Konceptet – som gör det unikt – är ett attraktivt innehåll i kombination med vägledning, där alla delar är lika viktiga.
– Och utsikterna för att få jobb och att göra karriär som utvecklare och designer av spel är mycket goda, påpekade han.
Arbetsförmedlingen uppger att det för närvarande finns cirka 6 500 yrkesverksamma designers och utvecklare inom spel och digitala medier i Sverige, varav cirka 21 procent är kvinnor och 79 procent är män.
Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer vara liten konkurrens om jobben för designer och utvecklare inom spel och digitala medier under det närmaste året. Det innebär att personer som har den utbildning eller erfarenhet som krävs kommer ha stora möjligheter till arbete.
På fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att möjligheterna till arbete för designer och utvecklare inom spel och digitala medier kommer vara mycket stora.
De som genomför Summercamp på Hola Folkhögskola i sommar har också chans att söka till en tvåårig kvalificerad eftergymnasial utbildning i Indiespelutveckling som bedrivs på Hola.
– Vi har fyra platser lediga inför hösten, säger Lea Kinnunen.
De som går på Summercamp kommer att få lära sig om design (en vecka), programmering (två veckor), game art (en vecka) och projekthantering (en vecka) innan den sista tiden ägnas åt slutprojekt.
Artisten och låtskrivaren Tomas Ledin har starka kopplingar till byn Lövvik i Norabygden. Nu har han och den lokale entreprenören Fredric Wedin startat ett gemensamt bolag, för att utveckla Sjöbodsvikens gästhamn i Lövvik till en ännu attraktivare plats i Höga Kusten.
– Vi har initialt målat och fräschat upp och gjort andra små åtgärder. Men på sikt kommer vi bland annat att bygga restaurang, ett servicehus och uppföra stugor som gör att vi kan ta emot fler besökare, säger Fredric Wedin.
Han driver sedan tidigare Skulebergets Havscamping, Skulebergets Naturscen och bostadsbolaget Dockstabo i Docksta.
– Jag har en hel del nytta av mina erfarenheter från dessa verksamheter. Besöksnäringen i det området har växt enormt på fem–tio år och det finns definitivt utrymme för fler satsningar.
Starka band till Lövvik
Tomas Ledin har starka kopplingar till Lövvik, vilket han berättat om åtskilliga gånger.
Hans farmor och farfar bodde i byn och själv tillbringade han åtskilliga somrar i Lövvik som barn. Något som också inspirerade honom till hans hyllade platta Höga Kusten för ett antal år sedan.
Flera gånger sedan dess har Tomas uppträtt i Norabygden, både i Lövvik och Noraparken. Han är också engagerad i projektet Lövviks friluftsteater.
”Vi gör det här tillsammans”
– Tomas har mycket varma känslor för byn och jag ser stora likheter mellan förutsättningarna här och hur det var när jag började skapa Skulebergets Havscamping i Veåsand, säger Fredric Wedin.
– På båda platserna passerar Högakustenleden förbi, det finns hav, det finns berg med underbar utsikt – här i Lövvik Valkallen, i Docksta Skuleberget och Getsvedjeberget – och vi har E4 alldeles intill.
Wedin och Ledin har startat ett gemensamt bolag: Sjöbodviken i Lövvik AB.
– Vi äger halva bolaget var och gör verkligen det här tillsammans, säger Fredric. Vi delar bolagets visioner och vi värnar om platsen.
Välskött och betydelsefull
Lövviks By och Idrottsföreningen har fram till nu ansvarat för driften av Lövviks gästhamn, som ägs av Kramfors kommun. Den består för närvarande av gästhamn och en sjöbod med två uthyrningsrum med vardera tre bäddar.
– Föreningen har gjort ett kanonjobb, poängterar Fredric Wedin.
– För båtfolket är det här redan en omtyckt gästhamn och vi tar över någonting som både är välskött och som betyder mycket för många.
Det nya bolaget äger mark i Sjöbodviken och kommer successivt att genomföra de planer som finns för verksamheten.
– Både jag och Tomas tror att den här delen av Höga Kusten har stor potential att locka ännu fler besökare. Det vi gör här kan förhoppningsvis bidra till att Kramfors och Höga Kusten blir ännu populärare som destinationer, säger Fredric Wedin.
Företagsklimatet i Kramfors kommun fortsätter att förbättras. Det visar svaren i den årliga enkät som organisationen Svenskt Näringsliv gjort bland företag i kommunen. Genomsnittsbetyget är högre nu än 2021, då Kramfors klättrade 95 placeringar på rankingen.
2019 låg Kramfors kommun på plats 276 av 290 i Svenskt Näringslivs ranking. I fjol var placeringen 148.
Utifrån alla enkätsvar för årets ranking får Kramfors kommun medelbetyget 3,5, vilket är 0,1 procent bättre än 2021.
Betyget är högre än snittet för kommunerna i Västernorrland (3,3) – där Timrå (4,6) och Sollefteå (3,8) ligger högst – och det är även högre än riksgenomsnittet i Sverige.
”Företagens frågor i fokus”
– Jag är glad över att vårt långsiktiga och strategiska jobb att ge företagen bättre service och förutsättningar för att kunna utveckla sina verksamheter ger effekter i enkätresultaten, säger Malin Svanholm (S), kommunstyrelsens ordförande.
– Vi har tydligt pekat ut att vi sätter företagens frågor i fokus och vi tar till oss de synpunkter som finns i enkätsvaren för att höja oss inom alla områden. Vi fortsätter vår påbörjade resa tillsammans med det lokala näringslivet och för att stärka Kramfors som en kommun med starkt företagsklimat.
Höga betyg för myndighetsutövning
Bland punkterna där betygen ökat mest hör kommunpolitikers, tjänstemäns och allmänhetens attityder till företagande, kommunens service och bemötande och hur företagen upplever påverkan av brottslighet/otrygghet.
När det gäller kommunens myndighetsutövning – råd och vägledning vid tillståndsgivning, tillsyn och kontroll – ligger Kramfors högt över riksgenomsnittet.
Största minskningen – 0,4 procent – får tillgången på arbetskraft med relevant kompetens. Det är generellt en trend för hela landet.
Prioriterade områden
– Enkätresultatet, inklusive det sammanlagda omdömet, visar att vi ägnat oss åt rätt saker och att våra aktiviteter gett effekt, säger Susanne Königson, tillväxt- och näringslivschef.
– Det är energigivande att jobba nära näringslivet och vi har tagit fasta på de förbättringsförslag som vi har fått från företagare. Nu växlar vi upp tempot ytterligare.
Susanne pekar på några prioriterade områden för att nå målet Västernorrlands bästa företagsklimat 2025:
* Fortsatt arbete med kompetensförsörjning, både inom den egna kommunen och regionalt.
– Vi har nyss startat upp projektet Talangattraktion för kompensförsörjning tillsammans med de fyra Höga Kusten–kommunerna. Vi jobbar även tillsammans med bland andra Höga Kusten Industrigrupp, samt Leader Höga Kusten i projektet Bo, verka leva.
– Dessutom samverkar vi med utbildningsanordnare om bland annat utbildningsmöjligheter och lärlingsplatser.
* Mötesarenor (Näringslivsrådet, Höga Kusten Företagsmässa, företagarträffar med mera).
* Många företagsbesök och fortsatt satsning på kommunikation.
* Målmedvetet och pågående arbete med interna samarbeten och processer.
All information om enkäten
Här hittar du all information om Svenskt Näringslivsklimats enkät om företagsklimatet i Kramfors kommun 2022:
– Det är fantastiskt roligt att utvecklingen i Kramfors fortsätter att vara positiv, säger den avgående regionchefen för Svenskt Näringsliv, Anna Hedensjö–Johansson.
Hon efterträds i augusti av Eva Nordlander, för närvarande vd för Almi Invest.
Totalt svarade 110 företag på enkäten.
Företag inom sektorerna industri, handel, transport, besöksnäring och bygg hade högst svarsfrekvens. 43 procent av företagen som svarade har 1–5 anställda och 32 procent 6–26 anställda.
Rankingen för 2022, som bygger på årets enkät, släpps den 28 september.
Enligt Svenskt Näringsliv sysselsätter privata företag 5 190 personer i Kramfors kommun vilket genererar 1,5 miljarder kronor i skatteintäkter.
Sedan ett par år pågår ett försök att etablera Kramfors och Västernorrland som attraktivt för spelutveckling, bland annat genom projektet Qvarken Game Lab. Därför fanns representanter för Kramfors kommun på plats i Skellefteå under veckan när Arctic Game Week arrangerades.
Eventet i Skellefteå – staden där spelutvecklingen vuxit sig starkast i hela Norrland och utgör en egen industri – pågick onsdag–lördag och är en mötesplats för affärer, nätverkande och underhållning. Den omfattade även publika aktiviteten Nordsken med spel, kreativitet och kulturella utbyten.
Kramfors kommun representerades i Skellefteå av Susanne Königson, tillväxt– och näringslivschef, och Jon Björkman (V), vice ordförande i kommunstyrelsen.
På plats fanns även Michael Stenmark från Nordingrå – grundare av Arctic Game Lab och en av dem som var med om att starta upp Arctic Game Week – som är en smått legendarisk person i spelbranschen. Han började sin karriär för 38 år sedan på Target Games, Sveriges första, moderna spelutvecklingsbolag.
Michael är starkt delaktig i uppstarten av spelbyn i Jörn.
Han har en liknande roll i uppbyggnaden av spelbyn på Nordingråvallen, med fokus på investerare och rekrytering av spelutvecklare
”Skapa ett ekosystem för spelindustrin i Kramfors”
– Spelindustrin växer snabbt i Norrland, säger Susanne Königson.
– Besöket på Arctic Game Week och Nordsken har varit givande, intressant och kunskapshöjande för oss om vad spelbranschen handlar om. Den har givit många nya ingångar, insikter, kontakter och nätverk i spelindustrin.
Mötet med Agnes Larsson, vd för företaget Mojang som ligger bakom succéspelet Minecraft, var en av höjdpunkterna, liksom det med Fredrik Malmberg på Funcom som 2002 köpte rättigheterna till Conan.
– Vi fick vara med om intressanta föreläsningar, personliga möten och ett besök på spelbyn i Jörn där vi träffade engagerade och idérika spelutvecklare, säger Jon Björkman.
– Det var också kul att jobba fysiskt tillsammans med deltagarna i Qvarken Game Lab, vilket vi inte haft möjlighet att göra tidigare på grund av pandemin.
Qvarken Game Lab är ett EU–projekt med finska och svenska aktörer; Österbottens förbund, Yrkeshögskolan Novia, Skellefteå Science City, fastighetsbolaget Centria, Åbo kommun och Kramfors kommun.
– Nu är vi mycket motiverade för att fortsätta den resa vi startat upp i Kramfors och Västernorrland. För Kramfors kommun är målet att skapa ett ekosystem för spelindustrin, säger Susanne Königson.
Här kan du läsa mer om Game On Mid Sweden där Kramfors kommun ingår:
– Jag vet inte om vi någonsin har grävt så många kilometer för fiber som vi kommer att göra i år, säger vd Anders Rodin.
Det handlar både om projekt över större områden och så kallade accessnät, som innebär att man kopplar samman abonnenter med telestationer.
Fyra projekt som startades i fjol och färdigställs under 2022 är:
* Herrskog – Gallsäter – Gambölen – E4–korset
* Klockestrand – Rystrand – Nyadal – Utvik
* Skullerstabölen – Grubbe
* Lugnvik – Träsk – Bålsjö – Gräta
– Några av dem har försenats av positiva problem. Vi har helt enkelt fått fler abonnenter än vi räknat med, vilket i sin tur innebär mer grävning, säger projektledaren Peter Styrman.
Flera nya projekt på väg att startas
Under 2022 startas följande projekt:
* Frånö– Svanö
* Högsta – Fiskja
* Salteå – Gavik
– När det gäller anslutningen mellan Lunde och Svanö gör vi den med en sjökabel samtidigt som Kramfors kommun bygger nytt avlopp. Det är en smidig samordning och bra för båda parter, säger Anders Rodin.
Under nästa år är det redan nu klart att följande projekt startas:
* Sunnanåker – Näs – Nordanåker – Ed
* Storvattnet – Nästvattnet
Ortssammanbindande nät
Gemensamt för flera av projekten är att Mediateknik sökt och beviljats bidrag från Tillväxtverket för att det är sådana projekt som inte är kommersiellt prioriterade.
– Det handlar om långa sträckor, få fastigheter och minimal chans att få lönsamhet utan bidrag. Men likväl är det viktigt att ge folk i glesbygd samma trygghet och möjligheter till fiber som den som bor i eller i närheten av stan eller tätorter, säger Anders Rodin.
De här projekten kallas för ortssammanbindande nät och bidrag ges till områden där det inte finns motsvarande infrastruktur.
– I Kramfors kommun började vi bygga fiber på allvar relativt sent, men sett ur den aspekten har det skett väldigt mycket under den senaste sjuårsperioden, säger Anders Rodin.
”Jobbar på metodiskt”
Idag har cirka 80 procent av alla hushåll i kommunen tillgång till bredband på minst 100 Mbit/sekund. Till 2025 är det nationella målet satt till att 98 procent ska ha bredband på minst 1 000 Mbit/sekund.
– Vi med vår ganska stora, geografiska yta och många fastigheter som ligger långt ifrån varandra, har förstås andra förutsättningar än mindre och folktätare kommuner. Men vi jobbar på metodiskt och söker hela tiden bidrag för att kunna ansluta fler, säger Peter Styrman.
Under pandemin har intresset från hushållen ökat för att ha tillgång till bredband.
– Fiber är driftsäkert och snabbt, säger Anders Rodin. Det gör att du kan använda all den nätbaserade service som finns och även kunna jobba på distans.
Under 2021 anslöt Mediateknik i genomsnitt ett villahushåll varannan dag.
– Trenden håller i sig även i år, säger Peter Styrman.
– Ibland kan vi med lokala föreningars och eldsjälars hjälp skapa projekt som kan genomföras relativt snabbt. Så var till exempel fallet i Lunde under 2021, säger Anders Rodin.
Mediateknik skapar även bredbandlösningar för enskilda företag.
– Vi har dessutom via stadsnätet anslutit flera av Krambos fastigheter i stan och Ullånger och nu senast tre fastigheter på Nordingråvallen, säger Peter Styrman.